Han skojade tillbaka och konstaterade att i detta val kommer han vara den enda republikanska politikern som inte ställer upp. Det republikanska kandidatantalet är nämligen så stort att inte alla kandidater ryms med i valdebatterna.

Igår morse, vår tid, drabbade de tio - enligt gallupundersökningar - främsta republikanska kandidaterna ihop för en första TV-sänd debatt. Debatten hölls i Cleveland, Ohio där republikanerna också kommer att hålla sitt partikonvent nästa år och formellt utse sin kandidat.

Den stora frågan på förhand var hur Donald Trump skulle hantera debatten. Många aktiva republikaner är inte överförtjusta över den frispråkiga miljardärens intåg på den politiska arenan. Hans minst sagt frejdiga debatteknik där han förnedrar både kvinnor och latinamerikaner har skapat oro i de republikanska leden. Det republikanska etablissemanget menar att desto längre ”cirkus Trump” får hålla på, desto mer avskräcker han mittenväljare och förstör på så vis chanserna att en republikan kan vinna det riktiga presidentvalet.

Om republikanerna har ett stort antal kandidater är läget nästan det helt motsatta i det demokratiska lägret där Hillary Clinton i praktiken är ensam kandidat. Den enda som eventuellt kunde ge Clinton en match om nomineringen är vice president Joe Biden, men desto längre han väntar med att ge besked desto svårare blir det.

Den 1 februari nästa år kör det igång på riktigt då det är det första primärvalet i delstaten Iowa. Efter det kommer delstater i tur och ordning genom primärval utse sina representanter till partikonventen som väljer presidentkandidater. Den 8 november är sedan den egentliga valdagen.

Utmaningar för USA:s nästa president saknas inte. Medan den privata ekonomin växer och tillväxttakten och antal jobb som skapas sker i avundsvärd snabb takt i jämförelse med Europa, är det stora utmaningar för den offentliga ekonomin med ett växande budgetunderskottet. Den kanske största utmaningen blir ändå att minska på splittringen mellan partierna i kongressen och få demokrater och republikaner att återigen kunna samarbeta inom olika frågor.

Nuvarande konflikt mellan partierna där det i princip är omöjligt för en demokrat att samarbeta med en republikan ter sig för mig som utomstående betraktande ålänning som mycket märklig. En republikan från New York har antagligen mycket mer gemensamt med en demokrat från New York än en republikan från Alabama. Ändå så gör partibeteckningarna att man nu inte samarbetar med varandra. Det här paralyserar amerikanskt beslutsfattande vilket inte är bra.

Som ledamot av riksdagens vänskapsgrupp mellan Finland och USA ser jag fram emot att följa presidentkampanjen i USA och att samarbeta med nästa administration oavsett vilken partibeteckning den får. Jag har goda vänner i både demokraterna och republikanerna. Det är min förhoppning att de efter valet också kunde bli bättre vänner sinsemellan så att amerikansk politik kunde bli mer dynamisk igen. Det skulle både USA och vi behöva eftersom vi delar många globala utmaningar tillsammans.

Mats Löfström

Riksdagsledamot