Riksdagsledamot Mats Löfström kommenterar resultatet av eurozonens 17 timmar långa toppmöte om Grekland:

13.07.2015 kl. 12:47
- Jag är glad att se att det är ett enhälligt beslut även om alla detaljer inte är klara ännu. Det är viktigt att komma ihåg att det kommer finnas en vardag också efter Greklandskrisen, där vi ska kunna se varandra i ögonen och leva med varandra. Viktigt att inget land blev isolerat eller isolerade sig. För alla länder behöver vänner också i framtiden, vilket gäller såväl Finland som Grekland. Ingen mer bitterhet behövs nu i Europa.
- Huvudlinjerna i överenskommelsen är ett nytt stödprogram, denna gång från den europeiska stabiliseringsmekanismen, som är kopplat till seriösa grekiska reformer som ska få landet i rätt riktning igen. Det är bra.
- Nu är det viktigt att snabbt fortsätta återbygga den valuta det är störst brist på: Förtroende. Vi måste också dämpa retoriken då det redan finns allt för mycket splittring i Europa, något som oroar mig. Kostnader för tidigare konflikter på den europeiska kontinenten får de här stödprogrammen att blekna i jämförelse och det är viktigt att sätta saker i sitt rätta perspektiv.
- Vi måste nu kavla upp ärmarna tillsammans och hjälpa den grekiska regeringen att genomföra reformerna. Den största utmaningen väntar nämligen oundvikligen den grekiska regeringen som till 100 % måste stå bakom programmet som inte finns till för Finland eller EU, utan för att Grekland ska komma på fötter igen.
- Problemet med de tidigare programmen, i alla krisländer, har varit avsaknaden av nationellt "ägarskap" av reformerna. Här behöver därför Alexis Tsipras visa ledarskap hemma i Aten och vara en lika beslutsam politiker som han har varit i Bryssel de senaste fem månaderna. Det är i hela Europas intresse att han lyckas och han måste få vårt och har mitt fulla stöd att implementera reformerna.
Riksdagens stora utskott hörde statsminister Juha Sipilä, för att ge fullmakter innan toppmötet, i två separata möten på söndagen, kl. 11.30 och kl. 16.30.
För mer information: Mats Löfström, 0457 379 8878
 
Mats Löfström

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15