Grekland och stupet

11.07.2015 kl. 12:24
I den amerikanska filmen Thelma & Louise beslutar sig Louise och Thelma att lämna allt och ge sig ut på USA:s vägar. Filmen från 1991 är en klassisk roadmovie som slutar med att de trycker gasen i botten och kör ut över ett stup. I år har ett liknande manus utspelat sig i Europa då Greklands statsminister Alexis Tsipras och (nu avgående) finansminister Yanis Varoufakis kört med gasen i botten. Stupet är nu mycket nära

I den statsvetenskapliga grundkursen ”statsvetenskapens grunder” minns jag att det i ett kapitel finns en term som kallas för ”chicken race”. Fenomenet baserar sig på då unga män i femtiotalets USA kör med full fart jämsides mot ett stup. Den som kastar sig ut ur bilen först är den som är ”chicken”. De senaste månadernas förhandlingar mellan Grekland och kreditorerna är ett bra exempel på ett politiskt chicken race som kunde vara taget direkt ur den statsvetenskapliga grundkursen.

 

Alexis Tsipras och Yanis Varoufakis har varit tuffa. De har satt en tegelsten på gaspedalen och kört mot stupet. De har varit 100 % säkra på att de internationella kreditorerna kommer kasta sig ur bilen först. De har varit övertygade om detta eftersom de har trott att priset för EU blir för högt om Grekland lämnar euron. De har inte enbart kalkylerat med det politiska priset. Att plocka ner en bit av EU:s viktigaste integrationsprojekt, euron, är något ingen europeisk statsminister vill göra. De har också kalkylerat med ett högt ekonomiskt pris. De har trott att om Grekland lämnar euron så ramlar eurozonen ihop som ett korthus. Därför har man trott att Eurozonen kommer göra vad som helst för att Grekland ska stanna. Men just här har Tsipras och Varoufakis gjort en gigantisk felbedömning och det börjar man inse först nu, några meter från stupet.

 

Grekland är nu mycket nära att lämna eurozonen, men har fått en sista chans att bestämma sig om man vill vara med eller inte. Att vi är redo att ge landet en sista chans, trots den grekiska regeringens uppträdande, visar att det inte finns brist på solidaritet från övriga eurozonen. Men att solidariteten är kopplad till löften om reformer för att landet ska kunna ta sig ur krisen på ett hållbart sätt är alldeles avgörande. Annars kan inget nytt lånepaket beviljas.

 

Igår morse fick vi ta del av Greklands nya förslag. Det visar att man nu tar i beaktande flera av de krav som man tidigare kategoriskt avfärdat och som det grekiska folket förkastat i en folkomröstning. Att man nu gör en u-sväng och går emot resultatet i folkomröstningen visar att Tsipras börjat inse att marken nedanför stupet kanske inte är så trevlig i alla fall. En Grexit skulle innebära att landets ekonomiska system kollapsar och socialt kaos utbryter. Det skulle vara en loose-loose situation för både Grekland och Europa. Euron och EU skulle klara det, även om priset skulle bli högt. Men det är ändå vanliga greker som skulle betala det högsta priset. Därför är det i allas intressen att man når en överenskommelse.

 

Igår eftermiddag sammanträdde vi i riksdagens stora utskott och hörde statsminister Juha Sipilä inför helgens möten. Stora utskottet har beredskap att sammanträda närsomhelst i helgen för att ge regeringen nödvändiga fullmakter att hantera situationen, oavsett utveckling.

 

Jag är redo att ge Grekland en sista chans. Priset för en Grexit skulle bli högt och riskerna är stora ekonomiskt, humanitärt, politiskt och säkerhetspolitiskt. Men om Tsipras låter tegelstenen ligga kvar på gaspedalen finns tyvärr inget mer vi kan göra. Om han däremot förmår det grekiska parlamentet att ta bort den finns en chans för en positiv uppgörelse i helgen. Men då behöver den grekiska regeringen också leverera på sina löften. Korruptionen och kleptokratin måste bekämpas på riktigt – inte bara i festtalen. Samtidigt måste skatteindrivningen bli effektivare, basen breddas, möjligheter till företagande underlättas och strukturella reformer genomföras. Då kommer Grekland ha en ljus framtid.

 

Misstron mot den grekiska regeringens förmåga att implementera politiken är dock stor. Det är därför nödvändigt att återbygga förtroendet och det är Tsipras som måste ta de första stegen. För efter den här chansen kommer inga fler. I så fall står vi lika hjälplösa som poliserna i filmen Thelma & Louise och ser bilen störta ut över stupet.

 

Mats Löfström

Riksdagsledamot

Mats Löfström

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00