Grekland och stupet

11.07.2015 kl. 12:24
I den amerikanska filmen Thelma & Louise beslutar sig Louise och Thelma att lämna allt och ge sig ut på USA:s vägar. Filmen från 1991 är en klassisk roadmovie som slutar med att de trycker gasen i botten och kör ut över ett stup. I år har ett liknande manus utspelat sig i Europa då Greklands statsminister Alexis Tsipras och (nu avgående) finansminister Yanis Varoufakis kört med gasen i botten. Stupet är nu mycket nära

I den statsvetenskapliga grundkursen ”statsvetenskapens grunder” minns jag att det i ett kapitel finns en term som kallas för ”chicken race”. Fenomenet baserar sig på då unga män i femtiotalets USA kör med full fart jämsides mot ett stup. Den som kastar sig ut ur bilen först är den som är ”chicken”. De senaste månadernas förhandlingar mellan Grekland och kreditorerna är ett bra exempel på ett politiskt chicken race som kunde vara taget direkt ur den statsvetenskapliga grundkursen.

 

Alexis Tsipras och Yanis Varoufakis har varit tuffa. De har satt en tegelsten på gaspedalen och kört mot stupet. De har varit 100 % säkra på att de internationella kreditorerna kommer kasta sig ur bilen först. De har varit övertygade om detta eftersom de har trott att priset för EU blir för högt om Grekland lämnar euron. De har inte enbart kalkylerat med det politiska priset. Att plocka ner en bit av EU:s viktigaste integrationsprojekt, euron, är något ingen europeisk statsminister vill göra. De har också kalkylerat med ett högt ekonomiskt pris. De har trott att om Grekland lämnar euron så ramlar eurozonen ihop som ett korthus. Därför har man trott att Eurozonen kommer göra vad som helst för att Grekland ska stanna. Men just här har Tsipras och Varoufakis gjort en gigantisk felbedömning och det börjar man inse först nu, några meter från stupet.

 

Grekland är nu mycket nära att lämna eurozonen, men har fått en sista chans att bestämma sig om man vill vara med eller inte. Att vi är redo att ge landet en sista chans, trots den grekiska regeringens uppträdande, visar att det inte finns brist på solidaritet från övriga eurozonen. Men att solidariteten är kopplad till löften om reformer för att landet ska kunna ta sig ur krisen på ett hållbart sätt är alldeles avgörande. Annars kan inget nytt lånepaket beviljas.

 

Igår morse fick vi ta del av Greklands nya förslag. Det visar att man nu tar i beaktande flera av de krav som man tidigare kategoriskt avfärdat och som det grekiska folket förkastat i en folkomröstning. Att man nu gör en u-sväng och går emot resultatet i folkomröstningen visar att Tsipras börjat inse att marken nedanför stupet kanske inte är så trevlig i alla fall. En Grexit skulle innebära att landets ekonomiska system kollapsar och socialt kaos utbryter. Det skulle vara en loose-loose situation för både Grekland och Europa. Euron och EU skulle klara det, även om priset skulle bli högt. Men det är ändå vanliga greker som skulle betala det högsta priset. Därför är det i allas intressen att man når en överenskommelse.

 

Igår eftermiddag sammanträdde vi i riksdagens stora utskott och hörde statsminister Juha Sipilä inför helgens möten. Stora utskottet har beredskap att sammanträda närsomhelst i helgen för att ge regeringen nödvändiga fullmakter att hantera situationen, oavsett utveckling.

 

Jag är redo att ge Grekland en sista chans. Priset för en Grexit skulle bli högt och riskerna är stora ekonomiskt, humanitärt, politiskt och säkerhetspolitiskt. Men om Tsipras låter tegelstenen ligga kvar på gaspedalen finns tyvärr inget mer vi kan göra. Om han däremot förmår det grekiska parlamentet att ta bort den finns en chans för en positiv uppgörelse i helgen. Men då behöver den grekiska regeringen också leverera på sina löften. Korruptionen och kleptokratin måste bekämpas på riktigt – inte bara i festtalen. Samtidigt måste skatteindrivningen bli effektivare, basen breddas, möjligheter till företagande underlättas och strukturella reformer genomföras. Då kommer Grekland ha en ljus framtid.

 

Misstron mot den grekiska regeringens förmåga att implementera politiken är dock stor. Det är därför nödvändigt att återbygga förtroendet och det är Tsipras som måste ta de första stegen. För efter den här chansen kommer inga fler. I så fall står vi lika hjälplösa som poliserna i filmen Thelma & Louise och ser bilen störta ut över stupet.

 

Mats Löfström

Riksdagsledamot

Mats Löfström

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35