Det goda livet finns i den trygga vardagen

05.07.2015 kl. 09:08
Riksdagen har tagit paus från lagstiftningsarbetet. De sista omröstningarna om tilläggsbudgeten gick av stapeln i tisdags. För mig blir det den första längre ledigheten på fyra år. Som minister har man i princip rätt till 30 dagars semester, men i praktiken har det varit omöjligt att hålla en så lång ledighet under min tid som justitieminister.

Så nu ser jag fram emot att få varva ner och koppla av ordentligt. Samtidigt ger sommaren också stora möjligheter att träffa mänskor från när och fjärran. Det tänker jag också ta vara på. Jag trivs ute bland folk och det förtroende vi som ledamöter har fått av folket handlar ju också om att lyssna, vara närvarande, resonera och fundera hur vi ska utveckla vårt gemensamma samhälle, vilka spelregler vi behöver, vad vi klarar oss utan, hur vi kan verka för att sporra till företagsamhet och nyskapande mm. I grunden handlar det ju om att ge förutsättningar för var och en, såväl liten som stor, till det goda livet. Och det goda livet finns ofta i den trygga vardagen.

När jag tänker tillbaka på min barndoms somrar, är det just känslan av trygghet som kommer främst. Fastän jag förlorat min far som väldigt liten, och min mor var ensam med oss sju syskon, och vi var utan båt, betvivlade jag aldrig att vi inte skulle kunna komma ut till sommarstugan på Mässkär. För det fanns alltid släktingar och grannar som ställde upp, och så fanns där lotsarna och sjöbevakarna. Idag skulle vi säga att det var det starka sociala kapitalet som delvis var med och skapade den trygghet jag fick känna. Mänskor brydde sig och man var mån att hjälpa där det behövdes. Låt mig också säga det, att jag sedan barnsben burit flytväst i båten. Världens mest naturliga sak. Som att sätta på bilbältet i bilen. Den första flytvästen jag hade var av märket Måsungen, och faktum var att vi tillsammans med min bror fick ta hand om en liten måsunge som kommit bort från sin mamma. Idag är jag inte mera lika fascinerad av måsarna och jag har stor förståelse för den uppgivenhet man känner i t.ex. Fäbodaviken, där måskolonien håller på att ta  över. En lösning som möjliggör för mänskor att fortsätta leva det goda livet också i Fäboda, behövs. Här är våra myndigheter i en nyckelposition och medborgarna har rätt att förvänta sig dialog och konkreta förslag till åtgärder.

Idag går mina tankar också till alla dem runt om i världen som drivs från sina hem, som bara kan drömma om den trygga vardagen. Till alla de flickor, kvinnor och barn som utsätts för trakasserier och sexuellt våld, som säljs som sexslavar och tvingas till brutaliteter vi har svårt att ens kunna begripa existerar. Isis och Boko Haram sprider skräck och avsky. I Medelhavet pågår ständiga flyktförsök, där desperata mänskor tyr sig till mänskosmugglare som skor sig på andras utsatthet. Ondskan i världen är närvarande varje dag. Och vad kan vi då göra, i vårt lugna Österbotten i vårt trygga Finland ? Vända ryggen och säga att någon annan får bry sig, eller vara med och försöka hitta lösningar, signalera att vi är med och delar ansvaret. Det är givetvis det senare alternativet vi ska välja, och jag är också glad att majoriteten i regeringen anser det. Sannfinländarnas politik på denna punkt är oansvarig, ologisk och inhuman. Man vill inte vara med och dela någon börda gällande flyktingarna i EU, man säger sig vilja hjälpa där problemen finns men samtidigt vill man skära drastiskt i biståndet. Ett sådant resonemang haltar betänkligt och är allt annat än trovärdigt. Trist tycker jag också det är att KD stött Sannfinländarna i riksdagens Stora utskott i denna fråga.

Ingen kan hjälpa alla, men alla kan hjälpa någon. Jag önskar alla läsare en riktigt skön sommar.

Anna-Maja Henriksson

Riksdagsledamot, ordförande för Svenska riksdagsgruppen

SFP

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15