Flyktingar, normtalko och hotad rehabilitering

28.06.2015 kl. 09:21
Flyktingkrisen på Medelhavet, Greklandskrisen, normtalko, medborgarinitiativet om jourförordningen som hotar leda till stängning av förlossningssjukhus med färre än 1000 födslar har varit centrala teman i riksdagen den här veckan. En fråga som också nu oroar Svenska riksdagsgruppen mycket är den framtida arbetslivsrehabiliteringen som regeringen kraftigt tänker skära ner.

Vad gäller flyktingfrågan visade den att regeringsleden står på vacklande ben då det gäller inställningen till Finlands ansvar i den tragedi som just nu utspelar sig på Medelhavet. För Sannfinländarna tycks det inte vara något större etiskt problem att vända ryggen till och låta mänskor drunkna. De röstade emot regeringens linje såväl i regeringens EU-ministerutskott som i riksdagens Stora utskott. Anmärkningsvärt är att Kristdemokraternas representant i Stora utskottet stödde Sannfinländarna ! Regeringens linje som Samlingspartiet och Centern ställde sig bakom, går entydigt ut på att Finland skall vara med och bära ansvar samt att de flyktingar vi tar emot från Medelhavsområdet inte skall räknas in i den årliga flyktingkvot som just nu ligger på 1050. Det var en viktig markering av regeringen som också omfattades av en majoritet i riksdagen.

 

I onsdags diskuterade riksdagen på statsministerns initiativ det sk. normtalkot.  Vi behöver en avreglering och vi måste ha förmåga att se kritiskt på de direktiv som reglerar vårt samhälle och som inverkar på vanliga medborgares vardag. Redan under förra valperioden sattes normtalkoarbetet igång genom en parlamentarisk arbetsgrupp, som producerade en lång rad förslag på vad som kunde avregleras. Det är ändå viktigt att inse att ett normtalko inte är någon patentmedicin för ett bättre samhälle. Det är en villfarelse att tro att ett land utan normer är ett lyckligt land. Ta bara vår nordiska rättsstat. Den grundar sig på goda principer som vi skriver om till lagar och normer. Goda normer skyddar de svaga grupperna i samhället, tar hänsyn till miljön och ger ramar för vår ekonomi.

 

Men det är helt klart att det finns en lång rad exempel på överdriven och oändamålsenlig reglering som bör luckras upp. Byggnadsbranschens rigorösa normer, lantbruksnäringarnas ständigt växande direktiv och naturskyddets framfart är typiska exempel. Likaså ska det inte vara så att tolkningar av direktiv och detaljnormer när det gäller äldreboende hotar stjälpa hela verksamheten. Det är omänsklig byråkrati om ett äldreboende, där invånarna har det bra och trivs, riskerar stängning bara för att vissa kvadratmeternormer inte uppfylls.

 

Slutligen några ord om den hotade arbetslivsrehabiliteringen. Regeringens planer att slopa den s.k. Aura-rehabiliteringen 2016 innan den alls hunnit komma igång, är obegriplig. Samtidigt som vi vet att vi borde satsa på arbetshälsa, på att mänskor orkar längre i arbetslivet och på att minska förtidspensioneringarna, slår regeringen till med att strypa anslagen till rehabiliteringen. Den enda svenskspråkiga arbetslivsrehabiliteringen ges som känt nu på Härmä-rehab och har fungerat till belåtenhet för sina kunder. Nu är också den verksamheten hotad.  Minister Rehulas svar på frågetimmen, att vi behöver omformulera vad vi avser med rehabilitering i dagens samhälle duger inte. En klok regering förstår att backa, då det gäller beslut som kan få exakt motsatta konsekvenser än det man eftersträvar. Arbetslivsrehabiliteringen behövs! Jag önskar alla VBL-läsare en riktigt skön sommar.

 

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30