Flyktingar, normtalko och hotad rehabilitering

28.06.2015 kl. 09:21
Flyktingkrisen på Medelhavet, Greklandskrisen, normtalko, medborgarinitiativet om jourförordningen som hotar leda till stängning av förlossningssjukhus med färre än 1000 födslar har varit centrala teman i riksdagen den här veckan. En fråga som också nu oroar Svenska riksdagsgruppen mycket är den framtida arbetslivsrehabiliteringen som regeringen kraftigt tänker skära ner.

Vad gäller flyktingfrågan visade den att regeringsleden står på vacklande ben då det gäller inställningen till Finlands ansvar i den tragedi som just nu utspelar sig på Medelhavet. För Sannfinländarna tycks det inte vara något större etiskt problem att vända ryggen till och låta mänskor drunkna. De röstade emot regeringens linje såväl i regeringens EU-ministerutskott som i riksdagens Stora utskott. Anmärkningsvärt är att Kristdemokraternas representant i Stora utskottet stödde Sannfinländarna ! Regeringens linje som Samlingspartiet och Centern ställde sig bakom, går entydigt ut på att Finland skall vara med och bära ansvar samt att de flyktingar vi tar emot från Medelhavsområdet inte skall räknas in i den årliga flyktingkvot som just nu ligger på 1050. Det var en viktig markering av regeringen som också omfattades av en majoritet i riksdagen.

 

I onsdags diskuterade riksdagen på statsministerns initiativ det sk. normtalkot.  Vi behöver en avreglering och vi måste ha förmåga att se kritiskt på de direktiv som reglerar vårt samhälle och som inverkar på vanliga medborgares vardag. Redan under förra valperioden sattes normtalkoarbetet igång genom en parlamentarisk arbetsgrupp, som producerade en lång rad förslag på vad som kunde avregleras. Det är ändå viktigt att inse att ett normtalko inte är någon patentmedicin för ett bättre samhälle. Det är en villfarelse att tro att ett land utan normer är ett lyckligt land. Ta bara vår nordiska rättsstat. Den grundar sig på goda principer som vi skriver om till lagar och normer. Goda normer skyddar de svaga grupperna i samhället, tar hänsyn till miljön och ger ramar för vår ekonomi.

 

Men det är helt klart att det finns en lång rad exempel på överdriven och oändamålsenlig reglering som bör luckras upp. Byggnadsbranschens rigorösa normer, lantbruksnäringarnas ständigt växande direktiv och naturskyddets framfart är typiska exempel. Likaså ska det inte vara så att tolkningar av direktiv och detaljnormer när det gäller äldreboende hotar stjälpa hela verksamheten. Det är omänsklig byråkrati om ett äldreboende, där invånarna har det bra och trivs, riskerar stängning bara för att vissa kvadratmeternormer inte uppfylls.

 

Slutligen några ord om den hotade arbetslivsrehabiliteringen. Regeringens planer att slopa den s.k. Aura-rehabiliteringen 2016 innan den alls hunnit komma igång, är obegriplig. Samtidigt som vi vet att vi borde satsa på arbetshälsa, på att mänskor orkar längre i arbetslivet och på att minska förtidspensioneringarna, slår regeringen till med att strypa anslagen till rehabiliteringen. Den enda svenskspråkiga arbetslivsrehabiliteringen ges som känt nu på Härmä-rehab och har fungerat till belåtenhet för sina kunder. Nu är också den verksamheten hotad.  Minister Rehulas svar på frågetimmen, att vi behöver omformulera vad vi avser med rehabilitering i dagens samhälle duger inte. En klok regering förstår att backa, då det gäller beslut som kan få exakt motsatta konsekvenser än det man eftersträvar. Arbetslivsrehabiliteringen behövs! Jag önskar alla VBL-läsare en riktigt skön sommar.

 

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15