Normtalko

25.06.2015 kl. 09:18

Redan den förra regeringen lyfte fram behovet av ett normtalko, det vill säga att minska den överdimensionerade reglering vi har i Finland.

Frågan debatterades livligt under valrörelsen, och i onsdags fick riksdagen ta del av den nya regeringens tankar om avveckling av normer. Statsministern presenterade de stora linjerna i vad man tänkt sig och i några fall också mer konkreta förslag. Regeringens avsikter är både bra och ambitiösa och är värda stöd från oppositionen.

 

De första av de fem helheter som lyfts fram är att regeringen ska inrätta ett organ för konsekvensbedömning lagstiftningens kvalitet. Den åtgärden är säkert bra men ett nytt administrativt kontrollorgan är väl knappast det man brukar anse minskar på byråkratin och reglerna. De fyra följande helheterna är att avveckla författningar som försvårar vardagen, slopa normer på lägre nivå, göra tillstånds- och besvärsprocesser smidigare och minska antalet besvär mellan myndigheter.

 

Det som saknades i statsministerns tal var vår miljölagstiftning. EU:s mest skyddade land måste få ett nytt koncept när det gäller fredning och fridlysning. Fortfarande så går våra miljömyndigheter fram som ångvältar och kräver nya tvångsinlösningar helt i strid med andan i vår lagstiftning. De österbottniska skyddsobjekten är värdefulla uttryckligen därför att människan under århundraden levt av och med naturen och satt sin prägel på den. Att fridlysa och tvångsinlösa dem visar att vår miljöskyddslagstiftning och hur den tolkas bygger på en snedvriden ideologi där människan inte ses som en del av naturen

Arbetsfältet för normtalkot är enormt. Trots att miljöförvaltningens skyddsiver väcker de starkaste reaktionerna därför att den upplevs som förnuftsvidrig och kränkande så finns det mycket annat att göra. Långa behandlingstider för olika tillstånd blockerar ny företagsverksamhet som vi så nödvändigt skulle behöva. Myndigheter som besvärar sig mot andra myndigheters beslut visar på klara brister i vår förvaltning. I jordbrukssektorn är regleringen så omfattande, invecklad och ologisk att den slår alla rekord. Den största delen av begränsningarna har dessutom inget med matproduktion att göra. När det en sådan här vår inte går att rubba vare sig sista datum för ändringar i såningsanmälan eller sista såningsdatum så betyder det att direktiv, lag och förordning har ställs över naturen och skapelsen.

Vi ser fram emot de första konkreta förslagen för avregleringen. Ha en skön sommar!

Mats Nylund, riksdagsledamot, SFP

Mats Nylund

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00