Sjöfart

Igår (onsdag) kväll skedde riksdagens första behandling av ändringar till konventionen om begränsning av sjörättsligt skadeståndsansvar. Frågan är ett rutinärende men av stor vikt för sjöfarten och försäkringsbolagen. Riksdagsledamot Mats Löfström passade också på att i plenardebatten lyfta upp en anslutande fråga gällande ratificeringen av den så kallade Nairobi konventionen.

Nairobi konventionen stadgar om internationella regler för att försäkra snabb och effektiv lokalisering och bortförande av vrak då de bedöms vara en risk. Konventionen ger ett stort ansvar för fartygsägare och inkluderar en obligatorisk försäkringsregim. Konventionen trädde i kraft den 14 april i år.

Danmark, Tyskland och Storbritannien hör till de 16 länder som hittills har ratificerat konventionen, vilket betyder att fartyg med finländsk flagg behöver försäkring om man navigerar i dessa länders vatten. Konventionen ger medlemsstaterna rätt att ålägga fartygsägaren att ta bort vrak som t.ex. utgör en risk för den marina miljön. Finland har dock ännu inte ratificerat konventionen.

-          I kommunikationsutskottets betänkande godkändes enhälligt en skrivning om att man ber regeringen skynda på ratificerandet. Det har ministeriet nu också lovat. Det är viktigt för sjöfarten, säger Mats Löfström.

Digitala agendan

Idag torsdag inleder EU:s statsministrar sitt toppmöte. På agendan finns bland annat diskussion om den digitala agendan. Riksdagens stora utskott godkände igår (onsdag) ett betänkande i ärendet där problematiken med tillgång till svensk TV på Åland lyftes upp på initiativ av Löfström.

Utskottet anser att det är principiellt viktigt att Åland och språkliga eller kulturella minoriteter får tillgång till relevant digitalt innehåll på deras modersmål. Utskottet fäste bl.a. uppmärksamheten på det gamla finska och svenska avtalet om ömsesidiga tv-sändningar över gränserna. Men då innehållet rört sig till mer digitala nät har det inneburit problem.

-          Det fanns en stor förståelse för Ålands situation i kommunikationsutskottet som förberedde betänkandet till stora utskottet, vilket känns mycket bra, säger Löfström.

I en diskussion som Stora utskottet hade med EU-kommissionens vice-ordförande Andrus Ansip passade Löfström också på att lyfta upp frågan och också Ansip var medveten om Ålands situation.

-          Min förhoppning är att detta ska kunna fungera som ytterligare stöd i den här viktiga frågan. Här gör också landskapsregeringen ett mycket bra och aktivt jobb och den här frågan är ett bra exempel på hur koordinerade insatser driver frågan framåt, avslutar Löfström.