Sjöfart och digitala agendan på agendan i riksdagen

25.06.2015 kl. 09:11

Sjöfart

 

Igår (onsdag) kväll skedde riksdagens första behandling av ändringar till konventionen om begränsning av sjörättsligt skadeståndsansvar. Frågan är ett rutinärende men av stor vikt för sjöfarten och försäkringsbolagen. Riksdagsledamot Mats Löfström passade också på att i plenardebatten lyfta upp en anslutande fråga gällande ratificeringen av den så kallade Nairobi konventionen.

 

Nairobi konventionen stadgar om internationella regler för att försäkra snabb och effektiv lokalisering och bortförande av vrak då de bedöms vara en risk. Konventionen ger ett stort ansvar för fartygsägare och inkluderar en obligatorisk försäkringsregim. Konventionen trädde i kraft den 14 april i år.

 

Danmark, Tyskland och Storbritannien hör till de 16 länder som hittills har ratificerat konventionen, vilket betyder att fartyg med finländsk flagg behöver försäkring om man navigerar i dessa länders vatten. Konventionen ger medlemsstaterna rätt att ålägga fartygsägaren att ta bort vrak som t.ex. utgör en risk för den marina miljön. Finland har dock ännu inte ratificerat konventionen.

 

-          I kommunikationsutskottets betänkande godkändes enhälligt en skrivning om att man ber regeringen skynda på ratificerandet. Det har ministeriet nu också lovat. Det är viktigt för sjöfarten, säger Mats Löfström.

 

Digitala agendan

 

Idag torsdag inleder EU:s statsministrar sitt toppmöte. På agendan finns bland annat diskussion om den digitala agendan. Riksdagens stora utskott godkände igår (onsdag) ett betänkande i ärendet där problematiken med tillgång till svensk TV på Åland lyftes upp på initiativ av Löfström.

 

Utskottet anser att det är principiellt viktigt att Åland och språkliga eller kulturella minoriteter får tillgång till relevant digitalt innehåll på deras modersmål. Utskottet fäste bl.a. uppmärksamheten på det gamla finska och svenska avtalet om ömsesidiga tv-sändningar över gränserna. Men då innehållet rört sig till mer digitala nät har det inneburit problem.

 

-          Det fanns en stor förståelse för Ålands situation i kommunikationsutskottet som förberedde betänkandet till stora utskottet, vilket känns mycket bra, säger Löfström.

 

I en diskussion som Stora utskottet hade med EU-kommissionens vice-ordförande Andrus Ansip passade Löfström också på att lyfta upp frågan och också Ansip var medveten om Ålands situation.

 

-          Min förhoppning är att detta ska kunna fungera som ytterligare stöd i den här viktiga frågan. Här gör också landskapsregeringen ett mycket bra och aktivt jobb och den här frågan är ett bra exempel på hur koordinerade insatser driver frågan framåt, avslutar Löfström.

 

För mer information: Mats Löfström, riksdagsledamot, 0457 379 8878
Mats Löfström

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15