Sista rycket innan sommaruppehållet

29.06.2015 kl. 09:10
Två plenum återstår innan riksdagen tar sommaruppehåll i mitten av nästa vecka. Det är alltså sista rycket som gäller för att vi ska bli färdiga med allt som finns på bordet. Under veckan hade vi dessutom både regeringens meddelande om onödig byråkrati samt riksdagens frågetimme.

Regeringens så kallade meddelande betyder att statsministern kommer till riksdagen för att redogöra vad regeringen planerar i en specifik fråga. Denna fråga gällde hur man tänkt röja onödig byråkrati och reglering, något som är mycket viktigt.

 

Statsministern meddelade bland annat att: Man kommer avveckla byggbestämmelser som hindrar användning av trä, den administrativa bördan inom jordbruket och livsmedelsbranschen ska bli mindre och jordbrukets stödsystem ska göras lättare. Dessutom ska möjligheten att dra av förlusterna mellan företagens olika förvärvskällor avsevärt minska skattemyndigheternas och företagens börda. Man ska också i ökande utsträckning utnyttja digitalisering.

 

Statsministern betonade i sitt tal att han efterlyser mer förtroende, mindre regler och lagar. Det är en politik som också ligger nära mitt eget hjärta och något jag själv betonade i valrörelsen. Genom att sätta människor och företag i centrum i stället för myndigheternas byråkratikrav skapar vi ett bättre klimat för ekonomisk tillväxt. Det betyder ju inte att alla lagar och regler ska avskaffas. Lagar finns ju till för ett syfte och är viktiga i en rättsstat, men det finns helt enkelt många onödiga regler och byråkrati som vi kan förenkla.

 

I torsdags eftermiddag hade vi riksdagens frågetimme. Det betyder att ministrarna är på plats för att svara på riksdagsledamöternas frågor. Det här var nuvarande regerings andra frågetimme och båda gånger har utrikesminister Timo Soini fått agera biträdande statsminister då både statsminister Juha Sipilä och finansminister Alexander Stubb varit på resor. Både Sipilä och Stubb var i torsdags i Bryssel på EU toppmöte respektive Eurogruppsmöte, vilket självklart är legitim orsak att vara borta. Men lite komiskt är det ändå att utrikesministern, som brukar vara den som reser, är den som fått hålla ställningarna hemma.

 

Innan ministrar reser iväg till EU-möten hör vi dem i stora utskottet. Därför hade vi både Sipilä och Stubb i utskottet innan de åkte iväg till flygplatsen. Huvudtemat i utskottet var detsamma som under riksdagens frågetimme: Grekland.

 

Jag ställde en fråga till Stubb gällande chanserna till en långsiktig lösning. Det skulle nämligen vara viktigt att vi nu får en långsiktig lösning och inte genast i höst igen behöver ägna så här mycket tid till Greklandskrisen. Här är dock bollen helt i Greklands statsminister Alexis Tsipras händer ifall han vill att Grekland stannar i euroområdet eller vill lämna. Jag hoppas att Grekland vill stanna, men det är samtidigt bara grekerna som kan bestämma det. Krisen kan enbart lösas genom att Grekland får sin statsbudget i balans utan kontinuerliga behov av nya räddningspaket. För att nå dit kommer smärtsamma beslut behöva göras, men det är den enda långsiktiga lösningen eftersom det är orimligt att övriga euroländer skulle subventionera ett annat lands statsbudget.

 

Idag lördag sammanträder euroområdets finansministrar, den s.k. eurogruppen, för sitt femte möte på nio dagar. På samma sätt som i onsdags i stora utskottet vill jag önska finansminister Alexander Stubb lycka till.

 

Mats Löfström

Riksdagsledamot

Mats Löfström

Gruppanföranden

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00