Sista rycket innan sommaruppehållet

29.06.2015 kl. 09:10
Två plenum återstår innan riksdagen tar sommaruppehåll i mitten av nästa vecka. Det är alltså sista rycket som gäller för att vi ska bli färdiga med allt som finns på bordet. Under veckan hade vi dessutom både regeringens meddelande om onödig byråkrati samt riksdagens frågetimme.

Regeringens så kallade meddelande betyder att statsministern kommer till riksdagen för att redogöra vad regeringen planerar i en specifik fråga. Denna fråga gällde hur man tänkt röja onödig byråkrati och reglering, något som är mycket viktigt.

 

Statsministern meddelade bland annat att: Man kommer avveckla byggbestämmelser som hindrar användning av trä, den administrativa bördan inom jordbruket och livsmedelsbranschen ska bli mindre och jordbrukets stödsystem ska göras lättare. Dessutom ska möjligheten att dra av förlusterna mellan företagens olika förvärvskällor avsevärt minska skattemyndigheternas och företagens börda. Man ska också i ökande utsträckning utnyttja digitalisering.

 

Statsministern betonade i sitt tal att han efterlyser mer förtroende, mindre regler och lagar. Det är en politik som också ligger nära mitt eget hjärta och något jag själv betonade i valrörelsen. Genom att sätta människor och företag i centrum i stället för myndigheternas byråkratikrav skapar vi ett bättre klimat för ekonomisk tillväxt. Det betyder ju inte att alla lagar och regler ska avskaffas. Lagar finns ju till för ett syfte och är viktiga i en rättsstat, men det finns helt enkelt många onödiga regler och byråkrati som vi kan förenkla.

 

I torsdags eftermiddag hade vi riksdagens frågetimme. Det betyder att ministrarna är på plats för att svara på riksdagsledamöternas frågor. Det här var nuvarande regerings andra frågetimme och båda gånger har utrikesminister Timo Soini fått agera biträdande statsminister då både statsminister Juha Sipilä och finansminister Alexander Stubb varit på resor. Både Sipilä och Stubb var i torsdags i Bryssel på EU toppmöte respektive Eurogruppsmöte, vilket självklart är legitim orsak att vara borta. Men lite komiskt är det ändå att utrikesministern, som brukar vara den som reser, är den som fått hålla ställningarna hemma.

 

Innan ministrar reser iväg till EU-möten hör vi dem i stora utskottet. Därför hade vi både Sipilä och Stubb i utskottet innan de åkte iväg till flygplatsen. Huvudtemat i utskottet var detsamma som under riksdagens frågetimme: Grekland.

 

Jag ställde en fråga till Stubb gällande chanserna till en långsiktig lösning. Det skulle nämligen vara viktigt att vi nu får en långsiktig lösning och inte genast i höst igen behöver ägna så här mycket tid till Greklandskrisen. Här är dock bollen helt i Greklands statsminister Alexis Tsipras händer ifall han vill att Grekland stannar i euroområdet eller vill lämna. Jag hoppas att Grekland vill stanna, men det är samtidigt bara grekerna som kan bestämma det. Krisen kan enbart lösas genom att Grekland får sin statsbudget i balans utan kontinuerliga behov av nya räddningspaket. För att nå dit kommer smärtsamma beslut behöva göras, men det är den enda långsiktiga lösningen eftersom det är orimligt att övriga euroländer skulle subventionera ett annat lands statsbudget.

 

Idag lördag sammanträder euroområdets finansministrar, den s.k. eurogruppen, för sitt femte möte på nio dagar. På samma sätt som i onsdags i stora utskottet vill jag önska finansminister Alexander Stubb lycka till.

 

Mats Löfström

Riksdagsledamot

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00