Pressmeddelande

Skyddsjakt behövs – inte bara i teorin

30.06.2015 kl. 09:04

Svenska riksdagsgruppen efterlyser åtgärder mot skarven

Det finns inte någon orsak att tillämpa en restriktiv linje gällande skyddsjakten av skarv i Finland. Vilka åtgärder ämnar regeringen vidta, frågar SFP-kvartetten Anna-Maja Henriksson, Mats Nylund, Stefan Wallin och Mikaela Nylander i ett skriftligt riksdagsspörsmål.

I den finländska skärgården har den allt större skarvpopulationen redan i flera år varit ett betydande irritationsmoment. Skarvens avföring tar död på trädbeståndet och undervegetationen på skogsbeklädda skär. Också fiskfångsterna påverkas.

För närvarande möjliggör lagstiftningen skyddsjakt på skarv. I praktiken har dock NTM-centralerna på fastlandet låtit bli att bevilja lov för skyddsjakt.

– Det är förvånande med tanke på att man på andra sidan Skärgårdshavet, på Åland, tillåter skyddsjakt i relativt stor utsträckning, liksom i Sverige. Det finns inte mera grunder för vår restriktiva linje, konstaterar SFP-ledamöterna.

I spörsmålet frågas också vad regeringen ämnar göra för att EU:s fågeldirektiv ska ändras så att skarven kan bli vilt i Finland. Regeringen Sipilä har i sitt regeringsprogram lovat att göra en ny bedömning av vilka de utrotningshotade fågelarterna är i samband med uppdateringen av fågeldirektiven.

Tilläggsuppgifter:

Anna-Maja Henriksson 050-512 2377

Mats Nylund 050-512 2191

Stefan Wallin 040-839 1661

Mikaela Nylander 050-511 3029

Henriksson, Nylander, Nylund, Wallin

Gruppanföranden

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.

17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.

11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.

13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.

30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.

23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.

11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.

03.10.2006 kl. 00:00