Österbotten visade sin styrka

21.06.2015 kl. 10:02



Senaste vecka intog Österbotten Senatstorget i Helsingfors. Under evenemanget Pop-up Österbotten, som pågick i dagarna tre fick helsingforsarna, turisterna och alla som hade vägarna förbi en enastående möjlighet att bekanta sig med vad landskapet Österbotten har att erbjuda. Arrangörerna uppskattade att evenemanget drog ca 100 000 besökare.

Alla vet vi att vårt land just nu befinner sig i en djup ekonomisk svacka. Tillväxten är svag och utmaningarna för att få landets ekonomi i balans stora. För att svänga skutan Finland på rätt köl behövs hela landets insats. Det handlar om skapande av nya jobb, att kunna stärka förutsättningarna för våra företag att växa och utvecklas samt internationaliseras. Att göra arbetsmarkanden mer flexibel. Att ta vara på den initiativrikedom som finns och de styrkor vi har i landets olika regioner. I regeringen Sipiläs program eftersträvas en sysselsättningsgrad på 72 procent. Det är en bra målsättning. Idag ligger landet på 68 procent. Det är med arbete som vi ska jobba oss upp ur dalen. Och därvidlag kan Österbotten tjäna som exempel.

 

Sysselsättningsgraden i vårt goda landskap ligger nämligen redan på den nivå som regeringen har som mål, d.v.s. på 72 procent. Faktum är ju att vi är det landskap i landet som har den nästan bästa sysselsättningsgraden och den lägsta arbetslösheten i hela landet, bortsett från Åland. Därför kan vi också gott säga, att skulle hela landet se ut som Österbotten, ja då skulle vi inte ha så stora problem med landets ekonomi som vi har idag.

 

Men också därför är det så viktigt, att de beslut som fattas på det nationella planet är sådana att de kan fortsätta trygga förutsättningarna för att utveckla och stärka Österbotten vidare. Det ligger i själva verket i hela landets intresse. Fungerande trafikleder, flygfält, hamnar och järnväg, är A och O också för Österbottens fortsatta framgång. Riksväg 8 borde nu prioriteras högt.

 

Vi har ett otroligt fint näringsliv i landskapet, bestående av spetskunskap inom många områden. Energiklustret, båtklustret, livsmedels- och metallindustrin samt växthusnäringen i Sydösterbotten bara för att nämna några.

 

Pälsnäringen ska vi heller inte glömma.  Den sysselsätter tusentals och ger landet exportintäkter som vi så väl behöver. Låt mig också säga att jag har noterat en viss oro bland folket i Österbotten efter valet av SFP:s viceordförandetrio på partidagen.  Den oron är obefogad. SFP kommer att stå fast vid sin linje då det gäller pälsnäringen och fortsätta att verka för att näringen skall få må bra i vårt land.

 

Det har varit en omvälvande vår och en händelserik försommar. Själv har jag flyttat ut från Justitieministeriet till mitt gruppordföranderum i riksdagen. Vi har en aktiv och duktig riksdagsgrupp som kommer att synas och höras och som kommer att försvara de för oss viktiga värderingarna utgående från varje mänskas lika värde. Som kommer att jobba hårt för det svenska och- tvåspråkiga, internationella, öppna och företagarvänliga Finland. Slutligen, såhär inför den stundande sommarhögtiden.  Njut av ljuset, naturen och samvaron. Och kom ihåg flytvästen. Den är en billig livförsäkring. Glad midsommar till er alla!

 

Anna-Maja Henriksson

Riksdagsledamot

SFP

 

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00