Suullinen kysymys Kreikan tilanteesta (Henriksson Anna-Maja r)

12.06.2015 kl. 10:13
Utdrag från protokollet

Suullinen kysymys
SKT 4/2015 vp
Keskustelu
16.50
Anna-Maja
Henriksson
r
Värderade fru talman, arvoisa puhemies! EU-ländernas toppmöte går av stapeln strax efter midsommar. Just nu är både statsminister Sipilä och finansminister Stubb ute i Europa och de har under de senaste dagarna också träffat centrala europeiska beslutsfattare, och det här är ju jättebra. 
Arvoisa puhemies! Sekä pääministeri että valtiovarainministeri ovat viime päivinä tavanneet keskeisiä eurooppalaisia päättäjiä, se on erittäin hyvä asia. Yhtenä keskeisenä aiheena on ollut Kreikan tilanne, ja nyt olisi hyvä saada eduskunnassa päivitys tästä tilanteesta. Kysynkin tämän vuoksi nyt pääministerin sijaiselta ulkoministeri Soinilta, että mikä on teidän käsityksenne nyt Kreikan tilanteesta, ja mikä on Suomen toimilinja Kreikan suhteen. 
16.51
Ulkoasiainministeri
Timo
Soini
(vastauspuheenvuoro)
Arvoisa rouva puhemies! Kreikan tilanne on huono ja vakava. Kreikan piti vastata viime torstaina Junckerille, he eivät sitä tehneet. Vastausta ei tullut perjantainakaan, lauantaina taisi tulla puhelinsoitto. Se vastine, jonka Kreikka on EU:lle tai euroryhmälle antanut, on kevyt. Sillä ei velkaantuminen taitu, sillä ei velkakestävyys parane, ja tällä hetkellä näyttää siltä, että sopimusta tältä pohjalta ei synny. Syrizan toiminta tässä asiassa on mielestäni ollut vastuutonta. Suomi on tietysti sääntöjä noudattava maa. Me edellytämme myös, että Kreikka noudattaa niitä sääntöjä, joita on yhdessä sovittu.  
Puhemies Maria Lohela
Pyydän edustajia, jotka haluavat esittää lisäkysymyksiä, ilmoittautumaan. 
16.52
Carl
Haglund
r
(vastauspuheenvuoro)
Arvoisa rouva puhemies! Olisin vielä pääministerin sijaiselta kysynyt sitä, että jos sitten Kreikan hallituksen toimilinja muuttuu ja löytyy yhteinen sävel, niin onko Suomen hallituksella edellytykset ja valmius osallistua mahdolliseen uuteen tukipakettiin Kreikan osalta, jos tarve niin vaatii, jotta valuutta pysyy yhdessä ja Kreikka pystyy jatkamaan euromaana. 
16.52
Ulkoasiainministeri
Timo
Soini
(vastauspuheenvuoro)
Arvoisa rouva puhemies! Neuvottelut ovat nyt herkässä vaiheessa, ja en lähde spekuloimaan sillä tilanteella, vaan katsotaan ensin neuvottelutulos. Viime eduskuntakaudella kylläkin eduskunta sitoutui pääomittamaan ja luomaan EVM-järjestelmää, ja se päätös on tehty ja siihen Suomi on maana sitoutunut. Toivoni mukaan on niin, että Kreikka ottaa lusikan kauniiseen käteen, tekee neuvotteluratkaisun, ja jollakin aikavälillä tämä velkaongelma helpottaa. Tällä hetkellä se ei kyllä näytä kovin hyvältä, ja olen tämän asian suhteen kyllä pessimistinen. 
16.53
Ben
Zyskowicz
kok
(vastauspuheenvuoro)
Arvoisa rouva puhemies! Kreikan tilanne on se, mikä olisi jatkossa Suomen tilanne, jos opposition täällä antamat neuvot otettaisiin todesta (Eduskunnasta: Höpö höpö!) eli ne neuvot, että ammutaan alas kaikki uuden hallituksen säästöt. Tänään säästöt kuulemma koskevat naisia ja lapsia, huomenna sairaita, ylihuomenna terveitä, kohdistuvat ihan tavallisiin suomalaisiin tietysti. (Välihuutoja) Kehenpä muuhunkaan? Kiinalaisiinko? 
Mutta Kreikan tilanne on joutunut huonoksi. Suomessa pyrimme taloutta korjaamaan. Suomessa pyrimme velkaantumisen lopettamaan, jotta Kreikan tie ei olisi Suomen tie. Mutta kun Kreikan tilanne on näin huono, niin toivon, että he lukevat Helsingin Sanomista Saska Saarikosken erinomaisen artikkelin, joka lähtee siitä, että kreikkalaisten ei pidä syyttää muita vaan katsoa peiliin. Kysyn ministeri Soinilta: mitä silloin seuraa, jos sopimusta ei synny? 
16.54
Ulkoasiainministeri
Timo
Soini
(vastauspuheenvuoro)
Arvoisa rouva puhemies! Minulla oli tänään erinomainen mahdollisuus vertailla kahta velkakriisin hoitajaa. Tapasin nimittäin Islannin ulkoministerin, joka kertoi, miten Islannissa tämä velkakriisi hoidettiin. (Välihuutoja) Se hoidettiin niin, että kolme isoa pankkia pistettiin konkurssiin, ja ne, jotka olivat velat tehneet, ne myöskin riskin kantoivat. Tässä olisi ollut Euroopan unionillekin oppia, miten pistää todella sijoittajavastuu täysillä käyntiin. 
On tietenkin selvä, että jos Kreikka ei pääse sopimukseen, ei tule sopimusta, silloin Kreikka ajautuu maksukyvyttömyyteen ja käytännössä konkurssiin. Se tässä on se vaihtoehto: joko sopimus, joka yhteisesti hyväksytään, tai maksukyvyttömyys ja konkurssi. 
 
Anna-Maja Henriksson, Carl Haglund

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30