Suullinen kysymys Kreikan tilanteesta (Henriksson Anna-Maja r)

12.06.2015 kl. 10:13
Utdrag från protokollet

Suullinen kysymys
SKT 4/2015 vp
Keskustelu
16.50
Anna-Maja
Henriksson
r
Värderade fru talman, arvoisa puhemies! EU-ländernas toppmöte går av stapeln strax efter midsommar. Just nu är både statsminister Sipilä och finansminister Stubb ute i Europa och de har under de senaste dagarna också träffat centrala europeiska beslutsfattare, och det här är ju jättebra. 
Arvoisa puhemies! Sekä pääministeri että valtiovarainministeri ovat viime päivinä tavanneet keskeisiä eurooppalaisia päättäjiä, se on erittäin hyvä asia. Yhtenä keskeisenä aiheena on ollut Kreikan tilanne, ja nyt olisi hyvä saada eduskunnassa päivitys tästä tilanteesta. Kysynkin tämän vuoksi nyt pääministerin sijaiselta ulkoministeri Soinilta, että mikä on teidän käsityksenne nyt Kreikan tilanteesta, ja mikä on Suomen toimilinja Kreikan suhteen. 
16.51
Ulkoasiainministeri
Timo
Soini
(vastauspuheenvuoro)
Arvoisa rouva puhemies! Kreikan tilanne on huono ja vakava. Kreikan piti vastata viime torstaina Junckerille, he eivät sitä tehneet. Vastausta ei tullut perjantainakaan, lauantaina taisi tulla puhelinsoitto. Se vastine, jonka Kreikka on EU:lle tai euroryhmälle antanut, on kevyt. Sillä ei velkaantuminen taitu, sillä ei velkakestävyys parane, ja tällä hetkellä näyttää siltä, että sopimusta tältä pohjalta ei synny. Syrizan toiminta tässä asiassa on mielestäni ollut vastuutonta. Suomi on tietysti sääntöjä noudattava maa. Me edellytämme myös, että Kreikka noudattaa niitä sääntöjä, joita on yhdessä sovittu.  
Puhemies Maria Lohela
Pyydän edustajia, jotka haluavat esittää lisäkysymyksiä, ilmoittautumaan. 
16.52
Carl
Haglund
r
(vastauspuheenvuoro)
Arvoisa rouva puhemies! Olisin vielä pääministerin sijaiselta kysynyt sitä, että jos sitten Kreikan hallituksen toimilinja muuttuu ja löytyy yhteinen sävel, niin onko Suomen hallituksella edellytykset ja valmius osallistua mahdolliseen uuteen tukipakettiin Kreikan osalta, jos tarve niin vaatii, jotta valuutta pysyy yhdessä ja Kreikka pystyy jatkamaan euromaana. 
16.52
Ulkoasiainministeri
Timo
Soini
(vastauspuheenvuoro)
Arvoisa rouva puhemies! Neuvottelut ovat nyt herkässä vaiheessa, ja en lähde spekuloimaan sillä tilanteella, vaan katsotaan ensin neuvottelutulos. Viime eduskuntakaudella kylläkin eduskunta sitoutui pääomittamaan ja luomaan EVM-järjestelmää, ja se päätös on tehty ja siihen Suomi on maana sitoutunut. Toivoni mukaan on niin, että Kreikka ottaa lusikan kauniiseen käteen, tekee neuvotteluratkaisun, ja jollakin aikavälillä tämä velkaongelma helpottaa. Tällä hetkellä se ei kyllä näytä kovin hyvältä, ja olen tämän asian suhteen kyllä pessimistinen. 
16.53
Ben
Zyskowicz
kok
(vastauspuheenvuoro)
Arvoisa rouva puhemies! Kreikan tilanne on se, mikä olisi jatkossa Suomen tilanne, jos opposition täällä antamat neuvot otettaisiin todesta (Eduskunnasta: Höpö höpö!) eli ne neuvot, että ammutaan alas kaikki uuden hallituksen säästöt. Tänään säästöt kuulemma koskevat naisia ja lapsia, huomenna sairaita, ylihuomenna terveitä, kohdistuvat ihan tavallisiin suomalaisiin tietysti. (Välihuutoja) Kehenpä muuhunkaan? Kiinalaisiinko? 
Mutta Kreikan tilanne on joutunut huonoksi. Suomessa pyrimme taloutta korjaamaan. Suomessa pyrimme velkaantumisen lopettamaan, jotta Kreikan tie ei olisi Suomen tie. Mutta kun Kreikan tilanne on näin huono, niin toivon, että he lukevat Helsingin Sanomista Saska Saarikosken erinomaisen artikkelin, joka lähtee siitä, että kreikkalaisten ei pidä syyttää muita vaan katsoa peiliin. Kysyn ministeri Soinilta: mitä silloin seuraa, jos sopimusta ei synny? 
16.54
Ulkoasiainministeri
Timo
Soini
(vastauspuheenvuoro)
Arvoisa rouva puhemies! Minulla oli tänään erinomainen mahdollisuus vertailla kahta velkakriisin hoitajaa. Tapasin nimittäin Islannin ulkoministerin, joka kertoi, miten Islannissa tämä velkakriisi hoidettiin. (Välihuutoja) Se hoidettiin niin, että kolme isoa pankkia pistettiin konkurssiin, ja ne, jotka olivat velat tehneet, ne myöskin riskin kantoivat. Tässä olisi ollut Euroopan unionillekin oppia, miten pistää todella sijoittajavastuu täysillä käyntiin. 
On tietenkin selvä, että jos Kreikka ei pääse sopimukseen, ei tule sopimusta, silloin Kreikka ajautuu maksukyvyttömyyteen ja käytännössä konkurssiin. Se tässä on se vaihtoehto: joko sopimus, joka yhteisesti hyväksytään, tai maksukyvyttömyys ja konkurssi. 
 
Anna-Maja Henriksson, Carl Haglund

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15