En loose-loose för Finland om man avskaffar sjöfartsstöden

12.06.2015 kl. 09:52
Att avskaffa sjöfartsstöden skulle vara en verklig loose loose för hela landet, säger Ålands riksdagsledamot Mats Löfström, medlem av Svenska riksdagsgruppen.

Dagens Helsingin Sanomat rapporterar om att bl.a. Viking Line hotar att flagga ut sina finskflaggade fartyg ifall regeringens hot om att avskaffa sjöfartsstöden blir verklighet. Sjöfartsstöden finns i det strategiska regeringsprogrammets bilaga över åtgärder som kan bli verkliga ifall man inte når en uppgörelse om ett samhällskontrakt.

 

Att avskaffa sjöfartsstöden skulle vara en verklig loose loose för hela landet, säger Ålands riksdagsledamot Mats Löfström, medlem av Svenska riksdagsgruppen.

 

Ett avskaffande skulle innebära förlorade finländska arbetsplatser, förlorade skatteintäkter och en mindre handelsflotta under finländsk flagg, vilket inte heller är bra från ett försörjningsberedskapsperspektiv, säger Löfström.

 

I riksdagens debatt kring regeringsprogrammet uppmärksammade Löfström regeringen om dessa aspekter tillsammans med en förhoppning om att regeringen noggrant studerar siffrorna så att man inte fattar ett kontraproduktivt beslut för exporten och sysselsättningen.

 

Finland är en ö i Europa. 90 % av importen och 80 % av exporten går till sjöss. Då är det viktigt med sjöfart, säger Löfström.

 

Dessa sjöfartsstöd finansierar sig själva av rederinäringen. Det är inga allmänna skattemedel som går till sjöfarten utan det handlar om att rederierna får tillbaka bl.a. de socialavgifter de betalar för besättningen ombord. Det är dessa avgifter som sedan bokförs som sjöfartsstöd i statsbudgeten då de förs tillbaka till rederierna. Detta är en del av ett EU system som är skapat för att det ska finnas en möjlighet för europeiska rederier att vara konkurrenskraftiga mot länder som använder bekvämlighetsflagg.

 

Det är viktigt att regeringen studerar siffrorna noggrant, samtidigt är det viktigt att komma ihåg att dessa nedskärningar inte är beslutade ännu. Jag har därför en stark förhoppning att de aldrig ska förverkligas eftersom det skulle vara samhällsekonomiskt kontraproduktivt, säger Löfström.

 

För mer information:

 

Mats Löfström, riksdagsledamot, 0457 379 8878

 

Mats Löfström

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35