En loose-loose för Finland om man avskaffar sjöfartsstöden

12.06.2015 kl. 09:52
Att avskaffa sjöfartsstöden skulle vara en verklig loose loose för hela landet, säger Ålands riksdagsledamot Mats Löfström, medlem av Svenska riksdagsgruppen.

Dagens Helsingin Sanomat rapporterar om att bl.a. Viking Line hotar att flagga ut sina finskflaggade fartyg ifall regeringens hot om att avskaffa sjöfartsstöden blir verklighet. Sjöfartsstöden finns i det strategiska regeringsprogrammets bilaga över åtgärder som kan bli verkliga ifall man inte når en uppgörelse om ett samhällskontrakt.

 

Att avskaffa sjöfartsstöden skulle vara en verklig loose loose för hela landet, säger Ålands riksdagsledamot Mats Löfström, medlem av Svenska riksdagsgruppen.

 

Ett avskaffande skulle innebära förlorade finländska arbetsplatser, förlorade skatteintäkter och en mindre handelsflotta under finländsk flagg, vilket inte heller är bra från ett försörjningsberedskapsperspektiv, säger Löfström.

 

I riksdagens debatt kring regeringsprogrammet uppmärksammade Löfström regeringen om dessa aspekter tillsammans med en förhoppning om att regeringen noggrant studerar siffrorna så att man inte fattar ett kontraproduktivt beslut för exporten och sysselsättningen.

 

Finland är en ö i Europa. 90 % av importen och 80 % av exporten går till sjöss. Då är det viktigt med sjöfart, säger Löfström.

 

Dessa sjöfartsstöd finansierar sig själva av rederinäringen. Det är inga allmänna skattemedel som går till sjöfarten utan det handlar om att rederierna får tillbaka bl.a. de socialavgifter de betalar för besättningen ombord. Det är dessa avgifter som sedan bokförs som sjöfartsstöd i statsbudgeten då de förs tillbaka till rederierna. Detta är en del av ett EU system som är skapat för att det ska finnas en möjlighet för europeiska rederier att vara konkurrenskraftiga mot länder som använder bekvämlighetsflagg.

 

Det är viktigt att regeringen studerar siffrorna noggrant, samtidigt är det viktigt att komma ihåg att dessa nedskärningar inte är beslutade ännu. Jag har därför en stark förhoppning att de aldrig ska förverkligas eftersom det skulle vara samhällsekonomiskt kontraproduktivt, säger Löfström.

 

För mer information:

 

Mats Löfström, riksdagsledamot, 0457 379 8878

 

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00