Tvåspråkighet inte det främsta hotet

11.06.2015 kl. 10:33
Insändare i Hufvudstadsbladet torsdag 11 juni 2015

Tom Sörhannus uttrycker i Hbl (7.6.2015) sin oro över svenskans framtid i Finland. Farhågorna över förutsättningarna för en levande svenskhet i landet är synnerligen befogade och delas av Svenska folkpartiet. Sörhannus utmålar de tvåspråkiga och tvåspråkigheten som det svenska språkets stora hotbilder i Finland. Jag tror det är viktigt att inse att allt fler familjer lever sin vardag på både finska och svenska. Det är en lycka för svenskan i Finland att många tvåspråkiga familjer väljer den svenska skolan för sina barn. Tvåspråkigheten som sådan är inte ett hot mot svenskan. Hotbilden består i avoga enspråkiga attityder som motarbetar två levande nationalspråk i landet.

 

Den avoga enspråkighetslinjen förfäktas av enskilda personer och i vissa fall även på partinivå. SFP å sin sida stöder levande tvåspråkighet genom att arbeta för att båda nationalspråken syns, hörs och accepteras. Eftersom svenskan är det mindre språket i landet är det naturligt att vår uppmärksamhet ägnas åt politik som stärker, stöder och tryggar just det språket. Genom SFP:s historia har vi jobbat för lösningar inom exempelvis vården, utbildningen, polisväsendet och regionförvaltningen, som på lång sikt tryggar det svenska i Finland.

 

Svenska folkpartiet var pådrivande när det gällde att få till stånd landets första nationalspråksstrategi under den förra riksdagsperioden. Nationalspråksstrategin avser att trygga att det även i framtiden finns två livskraftiga nationalspråk i Finland och den innehåller konkreta åtgärder för att uppnå detta mål. SFP värnar strakt om verkställande och uppföljande av strategin och anser att strategiarbetet behöver få en fortsättning. Frågan är nu om det i den nya regeringen finns ett tillräckligt intresse och kunskap för att fortsätta arbetet med Nationalspråksstrategin.  

 

För SFP har det alltid varit viktigt att slå vakt om starka svenska strukturer inom speciellt utbildningen för att på lång siktigt garantera levande tvåspråkighet och en livskraftig svenska i vårt land.

 

 

Anna-Maja Henriksson

Ordförande för Svenska riksdagsgruppen

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00