Tvåspråkighet inte det främsta hotet

11.06.2015 kl. 10:33
Insändare i Hufvudstadsbladet torsdag 11 juni 2015

Tom Sörhannus uttrycker i Hbl (7.6.2015) sin oro över svenskans framtid i Finland. Farhågorna över förutsättningarna för en levande svenskhet i landet är synnerligen befogade och delas av Svenska folkpartiet. Sörhannus utmålar de tvåspråkiga och tvåspråkigheten som det svenska språkets stora hotbilder i Finland. Jag tror det är viktigt att inse att allt fler familjer lever sin vardag på både finska och svenska. Det är en lycka för svenskan i Finland att många tvåspråkiga familjer väljer den svenska skolan för sina barn. Tvåspråkigheten som sådan är inte ett hot mot svenskan. Hotbilden består i avoga enspråkiga attityder som motarbetar två levande nationalspråk i landet.

 

Den avoga enspråkighetslinjen förfäktas av enskilda personer och i vissa fall även på partinivå. SFP å sin sida stöder levande tvåspråkighet genom att arbeta för att båda nationalspråken syns, hörs och accepteras. Eftersom svenskan är det mindre språket i landet är det naturligt att vår uppmärksamhet ägnas åt politik som stärker, stöder och tryggar just det språket. Genom SFP:s historia har vi jobbat för lösningar inom exempelvis vården, utbildningen, polisväsendet och regionförvaltningen, som på lång sikt tryggar det svenska i Finland.

 

Svenska folkpartiet var pådrivande när det gällde att få till stånd landets första nationalspråksstrategi under den förra riksdagsperioden. Nationalspråksstrategin avser att trygga att det även i framtiden finns två livskraftiga nationalspråk i Finland och den innehåller konkreta åtgärder för att uppnå detta mål. SFP värnar strakt om verkställande och uppföljande av strategin och anser att strategiarbetet behöver få en fortsättning. Frågan är nu om det i den nya regeringen finns ett tillräckligt intresse och kunskap för att fortsätta arbetet med Nationalspråksstrategin.  

 

För SFP har det alltid varit viktigt att slå vakt om starka svenska strukturer inom speciellt utbildningen för att på lång siktigt garantera levande tvåspråkighet och en livskraftig svenska i vårt land.

 

 

Anna-Maja Henriksson

Ordförande för Svenska riksdagsgruppen

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15