De svikna löftena. Var blev omsorgen om barnen, skolan och kvinnorna ?

08.06.2015 kl. 11:56
Regeringen Sipilä har suttit vid makten en vecka. Inledningen har dessvärre inte varit övertygande.

Riksdagen har debatterat regeringsprogrammet och oppositionen har varit aktiv, regeringen har grillats ur olika synvinklar. Jag måste säga, att det varit riktigt uppfriskande att se den debattglädje som finns bland ledamöterna, inte minst i vår egen fina grupp, Svenska riksdagsgruppen. Det lovar gott.

Inför riksdagsvalet i april bedyrade alla partier att det måste vara slut med mera nedskärningar i utbildningen. Efter valet är det löftet som bortblåst, som om det aldrig existerat. De tre som idag sitter i regeringen Centern, Samlingspartiet och Sannfinländarna har tydligen drabbats av plötslig demens. Som känt är väljarens konsumentskydd svagt. Det är dessvärre illa för politikens trovärdighet, och bäddar för politikerförakt. Ett ansvarstagande parti ska också efter valet kunnat stå för det man lovat. Centern som starkt kritiserade den tidigare regeringens utbildningspolitik, har nu gått i bräschen för att det under de kommande åren skall sparas ca 600 miljoner € på utbildningen i vårt land. Pengarna för att minska klass-storlekarna tas bort, den subjektiva rätten till dagvård vill regeringen starkt inskränka, dagvårdspersonalens behörighetskrav ses över och dagisgrupperna blir större. Yrkesutbildningen skall spara och likaså drabbas högskolorna och universiteten.

Jag har förståelse för att man t.ex  väljer att se över den subjektiva rätten till heldagsvård. Det gjorde redan den förra regeringen. Men då visade finansministeriets beräkningar, att det inte kommer att medföra nämnvärda inbesparingar. Underligt är det om de beräkningarna nu några månader senare ändrat. Jag har också förståelse för att man ser över andra stadiets utbildning, så att utbildningsutbudet bättre motsvarar behovet. Men jag har ingen förståelse alls för att man inte inser att ju mer man skär i den grundläggande utbildningen, dess större är risken att vår skola framöver inte kan hålla samma höga nivå som idag. För det är med bildning och utbildning vi ska lyfta Finland. Som jag många gånger sagt, skolan är vår kronjuvel och den ska vi värna om. Det handlar om våra barn och unga, om landets framtid, om trygghet och stabilitet i samhället, om möjlighet till nyskapande och nya innovationer på sikt. Vi har helt enkelt inte råd att spara på skolan och skära i forsknings- och utvecklingsanslag.

Regeringen Sipiläs program är heller ingen höjdare när det gäller frågan om jämställdhet och jämlikhet. I en kort mening kvitterar man att män och kvinnor är jämställda. Punkt. Som om man inte vill kännas vid att vi har en stor löneojämlikhet mellan kvinnor och men, som om man inte ville veta av att vi borde förnya vårt familjeledighetssystem och gör det mer flexibelt, som om man inte ville vidkännas att det behövs fortsatta aktiva åtgärder för att bekämpa familjevåld.

Regeringsprogrammet är som känt också mycket kortfattat då det gäller det svenska och landets tvåspråkighet, likaså vad gäller Norden och samerna. Ja, de sist nämnda existerar inte med ett enda ord. Nationalspråksstrategin som vi jobbade fram i den förra regeringen och vars mellanrapport gavs här i början av april lyser också med sin frånvaro. Till den delen hoppas jag  att det handlar om ett misstag. Det går ännu att korrigera om viljan finns hos Sipilä, Stubb och Soini. Det arbetet borde nämligen få en fortsättning, något som också president Ahtisaari kraftigt framhållit.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Valtioneuvoston kunta- ja palvelurakenneuudistusta koskevasta selonteko

Kunta- ja palvelurakenneuudistus on yksi maamme merkittävimmistä rakennepoliittisista muutosprosesseista. Sa-manaikaisesti se on tämän hallituksen tärkeimpiä hankkeita. Tämä merkitsee myös sitä, että tämä selonteko on mitä tärkein, ja meidän on tarkkaan harkittava miten jatkamme ja kehitämme tätä prosessia. Uudistuksessa syntyneisiin ongelmiin on suhtauduttava erittäin vakavasti!
24.11.2009 kl. 15:00

Debatt om Finland och de arktiska områdena

Den arktiska regionen väcker definitivt ett stort politiskt och ekonomiskt intresse på global nivå. Klimatforskarna har redan för länge sedan slagit larm och varnat för att områdena närmast polerna kommer att påverkas klimatuppvärmningen först och att förändringen kommer att vara dramatisk där. Finland och de övriga nordiska länderna har därför ett särskilt ansvar att både inom EU och i internationella sammanhang uppmärksamma den arktiska regionen och människorna som lever där.
18.11.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om den klimat- och energipolitiska framtidsredogörelsen

Framtidsredogörelsen om klimat- och energipolitiken är ett viktigt bidrag till den aktuella debatten om den nödvändiga vägen till ett utsläppssnålt Finland. Svenska riksdagsgruppen är glad för att redogörelsen utgår från klimatförändringens effekter ur ett globalt perspektiv och betonar de katastrofala riskerna för mänskligheten och livet på jorden om inget görs föra att förhindra utvecklingen.
21.10.2009 kl. 15:25

Statsrådets meddelande om valfinansieringen

Demokrati förutsätter val. Val förutsätter kandidater och partier. Men val förutsätter också valkampanjer. Valkampanjer är inte gratis, de kostar. Det räcker inte med att nå ut till väljarna bara på torg- och stugmöten och med dörrknackning – inte för att de är helt gratis, de heller.
30.09.2009 kl. 15:35

Interpellationsdebatt om äldreomsorgen

Det är uppfriskande att oppositionen också intresserar sig för politiska substansfrågor som direkt berör medborgarnas vardagliga liv. Äldreomsorgen är utan tvekan en sådan. Äldreomsorgen är ändå mindre lämplig som föremål för en interpellation eftersom den är en gemensam angelägenhet för regeringen och hela riksdagen, och inte minst för kommunerna där oppositionen här i riksdagen bär samma ansvar som regeringspartierna.
29.09.2009 kl. 15:15

Remissdebatt om budgetförslaget för 2010

Minns någon en statsbudget som alla skulle ha varit helt tillfreds med? Knappast. Oppositionen hittar alltid stora brister i budgetförslagen och regeringspartier hittar mindre brister. Knappast har det ens funnits någon finansminister som skulle ha varit helt nöjd med alla detaljer. Det hör till sakens natur, eftersom varje budget är en balansgång och pengarna aldrig räcker till.
15.09.2009 kl. 16:05

Statsrådets redogörelse om mänskliga rättigheter

För att Finlands människorättspolitik utåt ska vara trovärdig gäller den gamla goda visdomen att det gäller att först sopa rent för egen dörr. Svenska riksdagsgruppen välkomnar därför att denna fjärde redogörelse också täcker respekten för de mänskliga rättigheterna och grundläggande fri- och rättigheterna i det egna landet.
09.09.2009 kl. 15:00