Ledamot Blomqvist tal i plenum gällande Sipiläs regeringsprogram

04.06.2015 kl. 13:19
2.6 2015

Värderade fru talman! Jag vill börja med att konstatera att regeringsprogrammet innehåller flera bra skrivningar, målsättningar och åtgärder. Inte minst satsningarna på företagare och företagsamhet är bra, likaså målsättningen att minska onödig reglering och överflödig byråkrati. Också analysen av den ekonomiska situationen vi befinner oss i är bra och flera av åtgärderna som tar sikte på att balansera statsekonomin kan understödas. 

 

Samtidigt måste jag konstatera att programmet kommer att innebära kraftiga och alltför stora nedskärningar inom utbildningssektorn. Det kan inte var klokt att göra så här dramatiska minskningar i anslagen som finns till för att ge våra barn och unga en möjlighet att utbilda sig och därmed föra vårt samhälle framåt. Hela programmet andas en oförståelse för hur viktig bildning, utbildning och forskning är för vårt land. Jag kan inte godkänna de här delarna av regeringsprogrammet. 

 

Regeringsprogrammet saknar även tydliga formuleringar om hur vi ska skapa ett mer jämställt samhälle, inte heller rättviseaspekten ges utrymme i programmet. Jag efterlyser visioner och målsättningar om hur vi kan skapa ett ännu mer rättvist samhälle där alla ges möjlighet att vara delaktiga och där ingen glöms bort. Den nordiska välfärdsstaten och hur man vill utveckla och fördjupa det nordiska samarbetet överhuvudtaget borde definitivt ha fått en större plats för att regeringsprogrammet skulle få mitt stöd.

 

Arvoisa puhemies! Hallitusohjelmassa on monia puutteita ja siinä on myös kirjauksia, joita ei missään tapauksessa voi hyväksyä, kuten sivistyssektorin ja opiskelijoiden, lasten ja nuorten määrärahojen liian rajuja leikkauksia. Tällä tavalla ei rakenneta tulevaisuuden kilpailukykyistä, avointa ja osaavaa Suomea.

 

Samalla on myönnettävä, että hallitusohjelma sisältää myös monia hyviä asioita. Omalta osaltani minun on helppo hyväksyä taloudellisen tilanteen kuvaus ja suurin osa tavoitteista ja toimenpiteistä, jotka tähtäävät yrittäjyyden ja työnteon edistämiseen. Ilahduttavaa on myös se, että hallitus aikoo vakavissaan ryhtyä töihin tarpeettoman sääntelyn ja byrokratian poistamiseksi.

 

Fru talman! I regeringsprogrammet som vi fått ta del av saknas viktiga skrivningar som lyfter fram hur landets tvåspråkighet och myndigheternas service på båda språken ska tryggas i praktiken. Det är naturligtvis bra att man konstaterar att man tänker värna om det tvåspråkiga Finland i enlighet med grundlagen, men det räcker inte. Jag är besviken över att man inte lyft upp rikedomen som två nationalspråk innebär och vilka möjligheter de medför. Likaså saknar jag konkreta målsättningar och åtgärder med vilka man vill stärka de båda nationalspråken.

 

Sipilän hallituksen ohjelmassa todetaan, että meillä on rikas kieli- ja kulttuuriperintö, ja että vaalimme kaksikielistä Suomea. Se on hyvä, mutta se onkin ainoa kirjaus maan kaksikielisyydestä ja se ei minun mielestäni riitä. Hallituksen tulee pidentää kansalliskielistrategian voimassaoloa ja mahdollistaa, että oikeusministeriön asettama kansalliskieliverkosto, jossa on vastuuhenkilöitä kaikista ministeriöistä ja valtioneuvoston kansliasta, jatkaa työtään ja kehittyy myös tämän hallituskauden aikana. Olen pettynyt siihen, että pääministeri ei aikaisemmin tänään täällä salissa vastannut edustaja Haglundin kysymykseen kansalliskielistrategiasta. Toivottavasti saamme vastauksen tekojen muodossa. Erityisen tärkeää on, että hallitus tulevien hallintouudistusten suunnittelussa varmistaa, että viranomaiset voivat turvata asukkaiden perustuslainmukaiset kielelliset oikeudet. Hallituksen tulee myös turvata resurssit niin, että uudistukset eivät heikennä viranomaisten kykyä turvata kielellisiä oikeuksia käytännössä.

 

Ärade talman! Det korta regeringsprogrammet ser vid en första anblick rätt så hyfsat ut för jordbrukets del. De positiva skrivningarna som hittas i regeringsprogrammet är bland annat att den nya regeringen lovar att inte stifta nya lagar som skulle medföra nya förpliktelser utan lovar förenklad byråkrati och nya handlingssätt. Målsättningarna är bra men frågan är hur man ska lyckas omsätta dem i praktiken. Målsättningarna att främja exporten och sänka produktionskostnaderna inom jordbrukssektorn är likaså lovvärda och bra men frågan är vad regeringen kan göra för saken.

 

Uusi hallitusohjelma sisältää maatalouden kannalta valitettavasti myös asioita, jotka eivät ole kovin hyviä. On huolestuttavaa, että suoria tulotukia aiotaan leikata, erityisesti luonnonhaittakorvausta ja ympäristötukea, sillä ne vaikuttavat välittömästi viljelijöiden tulotasoihin.

 

Arvoisa puhemies! Hallitusohjelmassa on täysin ylimitoitettuja leikkauksia, jotka kohdistuvat koulutukseen, nuoriin ja lapsiin. Hallitusohjelmassa ei riittävästi huomioida sukupuolten välistä tasa-arvoa, ja miten oikeudenmukaisuutta halutaan parantaa yhteiskunnassamme. Ei myöskään riittävästi huomioida pohjoismaista yhteistyötä, suvaitsevaisuutta, kehitysapua tai maamme kaksikielisyyttä.

 

Tästä syystä kannatan edustaja Henrikssonin ehdottamaa epäluottamuslausetta perusteluineen.

Jag stöder alltså ledamot Henrikssons förslag om misstroende.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00