Ledamot Henrikssons anförande i plenum gällande Sipiläs regeringsprogram

04.06.2015 kl. 13:14
2.6 2015

Värderade talman, arvoisa puhemies.

Regeringen Sipilä som är den 74e regeringen i Finlands historia har serverat oss sitt regeringsprogram. Ett program som andas insikt om det ekonomiskt utmanande läge som landet befinner sig i, och en vilja att förnya sig. Å andra sidan, ett program som yppar stora brister vad gäller synen på jämställdhet, minoriteter, landets tvåspråkighet samt främjande av rättsstatsprincipen och demokratin.

 

Arvoisa puhemies,

olemme nyt saaneet hallituksen, jossa oikeusministerin odotetaan samanaikaisesti hoitavan toista eli työministerin salkkua. Jo hallituksen ensiaskeleet todistavat, että uudella työministerillä tulee olemaan täysi työ työministerin tehtävän hoitamisessa. Yritysten kela-maksuja koskevan ministeri Lindströmin avauksen vuoksi joutuukin kysymään, kuka johtaa yhteiskuntasopimusta koskevaa hallituksen työtä ja onko pääministerillä, työministerillä ja valtiovarainministerillä yhtenäinen näkemys asiasta. Tämä ei ole epäolennainen seikka. Kyse on miljardista eurosta, kyse on tunnelmista työmarkkinoilla ja edellytyksistä saattaa satamaan hyvin tärkeä yhteiskuntasopimus. Noin kymmenen prosentin työttömyyden vallitessa ja työllisyystilanteen käydessä yhä haastavammaksi on käsittämätöntä, että hallitus vaikuttaa asettavan toissijaiseksi niin työllisyysasiat kuin tärkeän oikeussektorinkin, koska yhden ja saman henkilön katsotaan ehtivän hoitaa molemmat. Sallikaa minun todeta, että sellaista superihmistä ei toki ole olemassa. Järjestely tulee väistämättä johtamaan virkamiesvallan kasvuun. Onko pääministeri todella sitä mieltä, että tämä on paras tapa edistää demokratiaa ja synnyttää luottamusta päätöksentekijöitä kohtaan?

Olisin kovin kiinnostunut tietämään, miten pääministeri Sipilä ajatteli, kun hän prosessikaaviossaan päätyi siihen, että näiden kahden ministerinsalkun yhdistäminen oli hyvä ajatus. Ei kai asia voi olla niin yksinkertainen, että Sipilä on tehnyt itseään koskevan periaatepäätöksen, jonka mukaan ministereitä ei saa olla enemmän kuin 14. Jos asia on näin, prosessia on saanut ohjata jokin muu seikka kuin se mikä on maamme kannalta parasta.

 

Fru talman,

Regeringen har i bilagorna till regeringsprogrammet en liten text, som kan vara nog så giftig för vårt rättsväsende och för hela rättsvården. Man säger nämligen att man ska skära ner domstolarnas och rättsvårdens resurser år 2018 med 20 miljoner € och 2019 med 40 milj €. Dessa enorma inbesparingar på rättsvården skall göras genom att brottmål som idag lagförs i våra allmänna domstolar, där maximistraffet är fängelse i högst 2 år, skall förpassas till polisen att avgöra. Åklagaren skulle fastställa straffet och den åtalade kunde föra ärendet till domstol om han eller hon så önskar ? Detta skulle betyda att tex misshandelsmål och bedrägerier kunde avklaras i polisbilens baksäte. Kan regeringen förklara hur man då riktigt tänkt och hur man avser stärka brottsoffrets ställning ? Att hitta förenklade förfaranden gällande t.ex rattfyllrimålen är helt välkommet, men i reformivern måste man också kunna göra en mera djupgående analys, om för och nackdelar. Medborgarnas rättskydd får inte äventyras!

Miten voimme taata sen, että Suomi on myös tulevaisuudessa maa, joka soveltaa oikeusvaltioperiaatetta ja kunnioittaa vallan kolmijakoa, jossa riippumattomilla tuomioistuimilla on riittävät resurssit? Kaikki puolueet tässä salissa olivat edustettuina parlamentaarisessa työryhmässä, jonka aikaisempi sisäministeri Räsänen ja minä asetimme ja jota johti edustaja Tolvanen ja joka luovutti raporttinsa tämän vuoden helmikuussa. Loppupäätelmänä, jonka myös keskusta ja perussuomalaiset siis hyväksyivät, oli, että sisäisen turvallisuuden ja oikeudenhoidon resurssien turvaamiseksi vähintään vuoden 2014 tasolla tarvitaan 75 miljoonan euron panostus. Nyt poliisille esitetään 50 miljoonaa euroa, kun samanaikaisesti ilmoitetaan suurista oikeudenhoitoon kohdistuvista leikkauksista. Tämä ei ole järkevää politiikkaa. Suomen kaltaiselle oikeusvaltiolle toimiva tuomioistuinlaitos on A ja O. Maamme kilpailukyky on myös riippuvainen siitä, että maamme oikeuslaitokseen ja joustaviin prosesseihin voidaan luottaa. Miljoona euroa tarkoittaa noin 12 tuomarinvirkaa. 40 miljoonaa euroa vastaa lähes koko valtakunnansyyttäjän viraston budjettia. Leikkaamalla valtion ydintehtävistä syntyy pullonkauloja ja oikeusturva vaarantuu, eikä oikeudenhoidosta tinkimällä voida maamme taloutta pelastaa. Päinvastoin!

Under den senaste regeringsperioden såg också landets första nationalspråksstrategi dagens ljus. En strategi som tar fasta på att stärka såväl finskan som svenskan, vilka bägge är små språk sett ur ett större perspektiv. Mellanrapporten har just avgetts och i den betonas vikten av att arbetet med strategin fortsätter. Inte ett ord finns i Sipiläs regeringsprogram om nationalspråksstrategin. Varför ? Inför riksdagsvalet deltog också samtliga regeringspartier i en debatt på ständerhuset där också president Ahtisaari var närvarande. Presidenten budskap till hela panelen var entydigt. Nationalspråksstrategiarbetet är viktigt och behöver fortsätta. Jag hoppas att det bara är en lapsus av regeringen, att detta inte noterats i programmet.

 

Saamelaisia maamme ainoana alkuperäiskansana ei mainita sanallakaan hallituksen ohjelmassa. Suomessa asuu Euroopan ainoa alkuperäiskansa, ja kaiken viime kaudella saamelaisasioissa tehdyn kovan työn jälkeen, jolloin ILOn sopimuksen 169 ratifiointi jätettiin yli vaalien lepäämään, olisi mitä suurimmassa määrin toivottavaa, että tämä asia voitaisiin nyt viedä satamaan.

 

Lopuksi, arvoisa puhemies, totean, että Suomen tulevaisuus riippuu lapsistamme ja nuoristamme – siitä, että heillä on turvalliset kasvuolot ja mahdollisuus laadukkaaseen koulutukseen. Hallituksen koulutussektoriin ja lapsiin kohdistamat säästöt eivät tue tällaista kehitystä. Sanojen ja tekojen pitäisi kulkea käsi kädessä. Vastuullinen puolue voi myös vaalien jälkeen kantaa vastuun siitä, mitä on ennen vaaleja luvannut. Valitettavasti tämän hallituksen puolueet eivät sitä tee!

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15