Ledamot Löfströms inlägg i debatten om Sipiläs regeringsprogram

03.06.2015 kl. 10:01
2.6 2015

Tal i plenisalen, 2 eller 3 juni 2015. Debatten om regeringsprogrammet

 

Värderade fru/herr talman,

 

Jag har glädjen att representera landskapet Ålands valkrets i detta hus.

 

Ålänningarna och jag själv ser fram emot ett gott samarbete med regeringen Sipilä 1, dess ministrar och kunna stöda regeringen i dessa utmanande ekonomiska tider för republiken Finland.

 

För tillfället pågår en reform av Ålands självstyrelselag.

 

Arbetet leds av en av justitieministeriet tillsatt parlamentarisk kommitté med flera riksdagsledamöter och representation från riksdagens alla partier, under ledning av president Tarja Halonen.

 

Åland erhöll självstyrelse genom ett beslut i Nationernas Förbund i Geneve år 1921.

 

Den senaste revisionen av självstyrelselagen trädde i kraft 1993.

 

Jag är nöjd över att det finns en skrivning i regeringsprogrammet om att reformen av självstyrelselagen fortsätter och att en proposition ges till riksdagen senast 2018.

 

Den åländska ekonomin har klarat sig bra och Åland har idag en arbetslöshet på 3,6 %.

 

Ålands 2500 företag är motorn i ekonomin.

 

Det är därför med glädje jag ser den ekonomiska politiken i regeringsprogrammet.

 

Det kommer gynna företagandet, entreprenörer och sysselsättningen i hela landet - också på Åland.

 

***

 

Fru/Herr talman,

 

En annan viktig sak för Åland är vindkraften.

 

Det var ett stort arbete som gjordes av förra regeringen och förra riksdagen för Ålands deltagande i systemet av inmatningstarifferna.

 

Det är viktigt att nu få det klart också i förvaltningen.

 

***

 

< >

Sitten muutama sana merenkulusta.

 

Hallituksen lista mahdollisista menoleikkauksista liitteessä 2, sisältää merenkulun tuet.

 

Olen tietoinen siitä, että listasta ei ole vielä päätetty, mutta haluan jo tässä vaiheessa nostaa esille ne toiminnan tulosta heikentävät ja kielteiset vaikutukset, jotka sillä olisi merenkululle ja maamme viennille, jos tämä leikkaus toteute-ttaisiin.

 

Merenkulku ei ole vain Ahvenanmaata koskeva asia.

 

Se on Suomea koskeva asia.

 

Suomi on saari Euroopassa ja 90% tuonnista ja 80% viennistä tapahtuu meritse.

                            

Nykyisen merenkulun tuen on tehnyt mahdolliseksi EU: n niin sanotut state aid guidelines.

 

Nämä ovat olemassa sen varmistamiseksi, että Euroopalla on merenkulkua tulevaisuudessa.

 

Ilman näitä koko merenkulku ulos-liputettaisiin mukavuus-lippumaihin, kuten Liberiaan tai Bahamaan.

 

Suomi on saattanut voimaan EU: n valtiontukien suunta-viivat, samoin kuin monet muut Euroopan maat.

 

Ilman näitä tukia suomalaiset Suomen lipun alla toimivat varustamot eivät pystyisi kilpailemaan Viron ja Ruotsin kanssa.

 

Tällainen leikkaus johtaisi Suomen lipun alla kulkevien alusten ulosliputuksiin, mikä ei myöskään ole hyvä asia huoltovarmuuden näkökulmasta ja johtaisi tuhansien suomalaisten työpaikkojen häviä-miseen.

 

Kuten sanottu olen tietoinen siitä, että näistä ei ole vielä päätetty, mutta juuri siksi haluan valistaa hallit-usta, jotta se ei tekisi virhettä, jolla voisi olla haita-llisia vaikutuksia talou-teen, turvallisuu-teen ja työllisyy-teen.

 

***

 

Fru talman,

 

Jag ska avsluta med några ord på svenska – mitt och Ålänningarnas språk.

 

Svenska språkets ställning i Finland är av fundamental vikt för Åland.

 

Svenska språket är viktigt för de dagliga kontakter som görs mellan statsförvaltningen, myndigheter och Ålands landskapsregering.

 

Svenska språket är viktigt för att ålänningar kan studera i fastlandet och kunna få specialsjukvård på svenska då olycksdrabbade flygs med helikopter från Mariehamn till bl.a. Åbo.

 

Åbo sjukhus behandlar också många åländska cancerpatienter.

 

Då en människa är svag och sjuk är det extra viktigt att den kan få service på sitt modersmål.

 

***

 

Fru/herr talman, avslutningsvis,

 

Ålänningarna förstår det ekonomiska läget för tillfället och vi vill bidra genom företagsamhet och entreprenörsanda och hjälpa regeringen Sipilä 1 att sätta Finland i form!

 

Jag ser fram emot samarbetet.

 

< >

Mats Löfström

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35