Tal i plenisalen, 2 eller 3 juni 2015. Debatten om regeringsprogrammet

 

Värderade fru/herr talman,

 

Jag har glädjen att representera landskapet Ålands valkrets i detta hus.

 

Ålänningarna och jag själv ser fram emot ett gott samarbete med regeringen Sipilä 1, dess ministrar och kunna stöda regeringen i dessa utmanande ekonomiska tider för republiken Finland.

 

För tillfället pågår en reform av Ålands självstyrelselag.

 

Arbetet leds av en av justitieministeriet tillsatt parlamentarisk kommitté med flera riksdagsledamöter och representation från riksdagens alla partier, under ledning av president Tarja Halonen.

 

Åland erhöll självstyrelse genom ett beslut i Nationernas Förbund i Geneve år 1921.

 

Den senaste revisionen av självstyrelselagen trädde i kraft 1993.

 

Jag är nöjd över att det finns en skrivning i regeringsprogrammet om att reformen av självstyrelselagen fortsätter och att en proposition ges till riksdagen senast 2018.

 

Den åländska ekonomin har klarat sig bra och Åland har idag en arbetslöshet på 3,6 %.

 

Ålands 2500 företag är motorn i ekonomin.

 

Det är därför med glädje jag ser den ekonomiska politiken i regeringsprogrammet.

 

Det kommer gynna företagandet, entreprenörer och sysselsättningen i hela landet - också på Åland.

 

***

 

Fru/Herr talman,

 

En annan viktig sak för Åland är vindkraften.

 

Det var ett stort arbete som gjordes av förra regeringen och förra riksdagen för Ålands deltagande i systemet av inmatningstarifferna.

 

Det är viktigt att nu få det klart också i förvaltningen.

 

***

 

< >

Sitten muutama sana merenkulusta.

 

Hallituksen lista mahdollisista menoleikkauksista liitteessä 2, sisältää merenkulun tuet.

 

Olen tietoinen siitä, että listasta ei ole vielä päätetty, mutta haluan jo tässä vaiheessa nostaa esille ne toiminnan tulosta heikentävät ja kielteiset vaikutukset, jotka sillä olisi merenkululle ja maamme viennille, jos tämä leikkaus toteute-ttaisiin.

 

Merenkulku ei ole vain Ahvenanmaata koskeva asia.

 

Se on Suomea koskeva asia.

 

Suomi on saari Euroopassa ja 90% tuonnista ja 80% viennistä tapahtuu meritse.

                            

Nykyisen merenkulun tuen on tehnyt mahdolliseksi EU: n niin sanotut state aid guidelines.

 

Nämä ovat olemassa sen varmistamiseksi, että Euroopalla on merenkulkua tulevaisuudessa.

 

Ilman näitä koko merenkulku ulos-liputettaisiin mukavuus-lippumaihin, kuten Liberiaan tai Bahamaan.

 

Suomi on saattanut voimaan EU: n valtiontukien suunta-viivat, samoin kuin monet muut Euroopan maat.

 

Ilman näitä tukia suomalaiset Suomen lipun alla toimivat varustamot eivät pystyisi kilpailemaan Viron ja Ruotsin kanssa.

 

Tällainen leikkaus johtaisi Suomen lipun alla kulkevien alusten ulosliputuksiin, mikä ei myöskään ole hyvä asia huoltovarmuuden näkökulmasta ja johtaisi tuhansien suomalaisten työpaikkojen häviä-miseen.

 

Kuten sanottu olen tietoinen siitä, että näistä ei ole vielä päätetty, mutta juuri siksi haluan valistaa hallit-usta, jotta se ei tekisi virhettä, jolla voisi olla haita-llisia vaikutuksia talou-teen, turvallisuu-teen ja työllisyy-teen.

 

***

 

Fru talman,

 

Jag ska avsluta med några ord på svenska – mitt och Ålänningarnas språk.

 

Svenska språkets ställning i Finland är av fundamental vikt för Åland.

 

Svenska språket är viktigt för de dagliga kontakter som görs mellan statsförvaltningen, myndigheter och Ålands landskapsregering.

 

Svenska språket är viktigt för att ålänningar kan studera i fastlandet och kunna få specialsjukvård på svenska då olycksdrabbade flygs med helikopter från Mariehamn till bl.a. Åbo.

 

Åbo sjukhus behandlar också många åländska cancerpatienter.

 

Då en människa är svag och sjuk är det extra viktigt att den kan få service på sitt modersmål.

 

***

 

Fru/herr talman, avslutningsvis,

 

Ålänningarna förstår det ekonomiska läget för tillfället och vi vill bidra genom företagsamhet och entreprenörsanda och hjälpa regeringen Sipilä 1 att sätta Finland i form!

 

Jag ser fram emot samarbetet.

 

< >