Ledamot Löfströms inlägg i debatten om Sipiläs regeringsprogram

03.06.2015 kl. 10:01
2.6 2015

Tal i plenisalen, 2 eller 3 juni 2015. Debatten om regeringsprogrammet

 

Värderade fru/herr talman,

 

Jag har glädjen att representera landskapet Ålands valkrets i detta hus.

 

Ålänningarna och jag själv ser fram emot ett gott samarbete med regeringen Sipilä 1, dess ministrar och kunna stöda regeringen i dessa utmanande ekonomiska tider för republiken Finland.

 

För tillfället pågår en reform av Ålands självstyrelselag.

 

Arbetet leds av en av justitieministeriet tillsatt parlamentarisk kommitté med flera riksdagsledamöter och representation från riksdagens alla partier, under ledning av president Tarja Halonen.

 

Åland erhöll självstyrelse genom ett beslut i Nationernas Förbund i Geneve år 1921.

 

Den senaste revisionen av självstyrelselagen trädde i kraft 1993.

 

Jag är nöjd över att det finns en skrivning i regeringsprogrammet om att reformen av självstyrelselagen fortsätter och att en proposition ges till riksdagen senast 2018.

 

Den åländska ekonomin har klarat sig bra och Åland har idag en arbetslöshet på 3,6 %.

 

Ålands 2500 företag är motorn i ekonomin.

 

Det är därför med glädje jag ser den ekonomiska politiken i regeringsprogrammet.

 

Det kommer gynna företagandet, entreprenörer och sysselsättningen i hela landet - också på Åland.

 

***

 

Fru/Herr talman,

 

En annan viktig sak för Åland är vindkraften.

 

Det var ett stort arbete som gjordes av förra regeringen och förra riksdagen för Ålands deltagande i systemet av inmatningstarifferna.

 

Det är viktigt att nu få det klart också i förvaltningen.

 

***

 

< >

Sitten muutama sana merenkulusta.

 

Hallituksen lista mahdollisista menoleikkauksista liitteessä 2, sisältää merenkulun tuet.

 

Olen tietoinen siitä, että listasta ei ole vielä päätetty, mutta haluan jo tässä vaiheessa nostaa esille ne toiminnan tulosta heikentävät ja kielteiset vaikutukset, jotka sillä olisi merenkululle ja maamme viennille, jos tämä leikkaus toteute-ttaisiin.

 

Merenkulku ei ole vain Ahvenanmaata koskeva asia.

 

Se on Suomea koskeva asia.

 

Suomi on saari Euroopassa ja 90% tuonnista ja 80% viennistä tapahtuu meritse.

                            

Nykyisen merenkulun tuen on tehnyt mahdolliseksi EU: n niin sanotut state aid guidelines.

 

Nämä ovat olemassa sen varmistamiseksi, että Euroopalla on merenkulkua tulevaisuudessa.

 

Ilman näitä koko merenkulku ulos-liputettaisiin mukavuus-lippumaihin, kuten Liberiaan tai Bahamaan.

 

Suomi on saattanut voimaan EU: n valtiontukien suunta-viivat, samoin kuin monet muut Euroopan maat.

 

Ilman näitä tukia suomalaiset Suomen lipun alla toimivat varustamot eivät pystyisi kilpailemaan Viron ja Ruotsin kanssa.

 

Tällainen leikkaus johtaisi Suomen lipun alla kulkevien alusten ulosliputuksiin, mikä ei myöskään ole hyvä asia huoltovarmuuden näkökulmasta ja johtaisi tuhansien suomalaisten työpaikkojen häviä-miseen.

 

Kuten sanottu olen tietoinen siitä, että näistä ei ole vielä päätetty, mutta juuri siksi haluan valistaa hallit-usta, jotta se ei tekisi virhettä, jolla voisi olla haita-llisia vaikutuksia talou-teen, turvallisuu-teen ja työllisyy-teen.

 

***

 

Fru talman,

 

Jag ska avsluta med några ord på svenska – mitt och Ålänningarnas språk.

 

Svenska språkets ställning i Finland är av fundamental vikt för Åland.

 

Svenska språket är viktigt för de dagliga kontakter som görs mellan statsförvaltningen, myndigheter och Ålands landskapsregering.

 

Svenska språket är viktigt för att ålänningar kan studera i fastlandet och kunna få specialsjukvård på svenska då olycksdrabbade flygs med helikopter från Mariehamn till bl.a. Åbo.

 

Åbo sjukhus behandlar också många åländska cancerpatienter.

 

Då en människa är svag och sjuk är det extra viktigt att den kan få service på sitt modersmål.

 

***

 

Fru/herr talman, avslutningsvis,

 

Ålänningarna förstår det ekonomiska läget för tillfället och vi vill bidra genom företagsamhet och entreprenörsanda och hjälpa regeringen Sipilä 1 att sätta Finland i form!

 

Jag ser fram emot samarbetet.

 

< >

Mats Löfström

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00