Ledamot Löfströms inlägg i debatten om Sipiläs regeringsprogram

03.06.2015 kl. 10:01
2.6 2015

Tal i plenisalen, 2 eller 3 juni 2015. Debatten om regeringsprogrammet

 

Värderade fru/herr talman,

 

Jag har glädjen att representera landskapet Ålands valkrets i detta hus.

 

Ålänningarna och jag själv ser fram emot ett gott samarbete med regeringen Sipilä 1, dess ministrar och kunna stöda regeringen i dessa utmanande ekonomiska tider för republiken Finland.

 

För tillfället pågår en reform av Ålands självstyrelselag.

 

Arbetet leds av en av justitieministeriet tillsatt parlamentarisk kommitté med flera riksdagsledamöter och representation från riksdagens alla partier, under ledning av president Tarja Halonen.

 

Åland erhöll självstyrelse genom ett beslut i Nationernas Förbund i Geneve år 1921.

 

Den senaste revisionen av självstyrelselagen trädde i kraft 1993.

 

Jag är nöjd över att det finns en skrivning i regeringsprogrammet om att reformen av självstyrelselagen fortsätter och att en proposition ges till riksdagen senast 2018.

 

Den åländska ekonomin har klarat sig bra och Åland har idag en arbetslöshet på 3,6 %.

 

Ålands 2500 företag är motorn i ekonomin.

 

Det är därför med glädje jag ser den ekonomiska politiken i regeringsprogrammet.

 

Det kommer gynna företagandet, entreprenörer och sysselsättningen i hela landet - också på Åland.

 

***

 

Fru/Herr talman,

 

En annan viktig sak för Åland är vindkraften.

 

Det var ett stort arbete som gjordes av förra regeringen och förra riksdagen för Ålands deltagande i systemet av inmatningstarifferna.

 

Det är viktigt att nu få det klart också i förvaltningen.

 

***

 

< >

Sitten muutama sana merenkulusta.

 

Hallituksen lista mahdollisista menoleikkauksista liitteessä 2, sisältää merenkulun tuet.

 

Olen tietoinen siitä, että listasta ei ole vielä päätetty, mutta haluan jo tässä vaiheessa nostaa esille ne toiminnan tulosta heikentävät ja kielteiset vaikutukset, jotka sillä olisi merenkululle ja maamme viennille, jos tämä leikkaus toteute-ttaisiin.

 

Merenkulku ei ole vain Ahvenanmaata koskeva asia.

 

Se on Suomea koskeva asia.

 

Suomi on saari Euroopassa ja 90% tuonnista ja 80% viennistä tapahtuu meritse.

                            

Nykyisen merenkulun tuen on tehnyt mahdolliseksi EU: n niin sanotut state aid guidelines.

 

Nämä ovat olemassa sen varmistamiseksi, että Euroopalla on merenkulkua tulevaisuudessa.

 

Ilman näitä koko merenkulku ulos-liputettaisiin mukavuus-lippumaihin, kuten Liberiaan tai Bahamaan.

 

Suomi on saattanut voimaan EU: n valtiontukien suunta-viivat, samoin kuin monet muut Euroopan maat.

 

Ilman näitä tukia suomalaiset Suomen lipun alla toimivat varustamot eivät pystyisi kilpailemaan Viron ja Ruotsin kanssa.

 

Tällainen leikkaus johtaisi Suomen lipun alla kulkevien alusten ulosliputuksiin, mikä ei myöskään ole hyvä asia huoltovarmuuden näkökulmasta ja johtaisi tuhansien suomalaisten työpaikkojen häviä-miseen.

 

Kuten sanottu olen tietoinen siitä, että näistä ei ole vielä päätetty, mutta juuri siksi haluan valistaa hallit-usta, jotta se ei tekisi virhettä, jolla voisi olla haita-llisia vaikutuksia talou-teen, turvallisuu-teen ja työllisyy-teen.

 

***

 

Fru talman,

 

Jag ska avsluta med några ord på svenska – mitt och Ålänningarnas språk.

 

Svenska språkets ställning i Finland är av fundamental vikt för Åland.

 

Svenska språket är viktigt för de dagliga kontakter som görs mellan statsförvaltningen, myndigheter och Ålands landskapsregering.

 

Svenska språket är viktigt för att ålänningar kan studera i fastlandet och kunna få specialsjukvård på svenska då olycksdrabbade flygs med helikopter från Mariehamn till bl.a. Åbo.

 

Åbo sjukhus behandlar också många åländska cancerpatienter.

 

Då en människa är svag och sjuk är det extra viktigt att den kan få service på sitt modersmål.

 

***

 

Fru/herr talman, avslutningsvis,

 

Ålänningarna förstår det ekonomiska läget för tillfället och vi vill bidra genom företagsamhet och entreprenörsanda och hjälpa regeringen Sipilä 1 att sätta Finland i form!

 

Jag ser fram emot samarbetet.

 

< >

Mats Löfström

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15