Nylunds inlägg i debatten om regeringsprogrammet

03.06.2015 kl. 09:41
2.6 2015

 Värderade talman! Arvoisa puhemies

 

Den nya regeringen bygger sitt regeringsprogram på en realistisk ekonomisk analys. Det är helt nödvändigt att anpassa offentliga sektorns utgifter efter intäkterna. Det är helt rätt att regeringen i sin skattepolitik slår fast att Finlands totalskattegrad inte får öka. Eftersom inget, absolut inget beskattas så hårt i Finland som inkomster från arbete skulle det ha krävts betydligt starkare linjedragningar här. Jag anar att Sannfinländarnas avundsjukepolitik förhindrar en modigare linje gällande beskattningen av arbete.

 

Jordbruket och landsbygden har fått flera positiva skrivningar i regeringsprogrammet. Även betoningen på företagande och framförallt skrivelserna om förbättringar av verksamhetsförutsättningarna för småföretagare, är något som, om det förverkligas, kommer att gynna ekonomin i Finland.

 

Arvoisa puhemies,

Huoleni aihe on kuitenkin maanviljelijät. Jo nyt maanviljelijöiden tilanne on erittäin huono ja kannattavuus alhainen. Siitä huolimatta hallitusohjelman liitteessä "ehdolliset lisätoimenpiteet", hallitus uhkaa alentaa sekä LFA- että ympäristötukea. LFA tuen tarkoitus on edistää maanviljelyä niillä alueilla, joilla kannattavuus muuten olisi heikko. Samanaikaisesti hallituksen yhtenä tavoitteena on nostaa ruuantuotannon kannattavuutta. Siksi ihmettelenkin miten hallituksen matematiikka toimii? Valtio ei voi hallita markkinoita eikä hintojen kehitystä. Valtio voi parantaa tilannetta tukieuroilla ja veronalennuksilla. Siksi minusta erityisesti LFA tuen mahdollinen leikkaaminen onkin hallituksen määränpään vastaista.

 

Värderade talman,

Regeringen säger sig även vilja satsa på bioekonomin och förespråkandet av rena lösningar. Därför är det ytterest motstridigt att hota med eventuella nedskärningar i miljöstöden för lantbruket. Man vill minska på utsläppen från åkrarna som rinner ut i Östersjön, men regeringen är inte färdig att satsa pengar på det. Menar Centern att den ekonomiska bördan för denna politik ska falla på bonden?

 

Arvoisa rouva puhemies,

Hallitus ei ole sanallakaan maininnut yhtä kysymystä joka viime eduskuntakaudella herätti ristiriitaa, eli miten turvataan ammattikalastajien toimintaedellytykset. Vapaa-ajan kalastajien tilanne kyllä turvataan, mutta ei pienyrittäjien, joiden tilanne on jo nyt vaikea. Kaiken lisäksi kalastajille tulee vielä maksettavaksi uusi vero, venevero. Näinkö hallitus vähentää byrokratiaa, lisäämällä uusia veroja?

 

Ammattikalastajien pääasiallinen tehtävä on tuoda kotimaista kalaa kuluttajien pöytiin. Hallitusohjelmassa sanotaan, että ”toteutetaan lohi- ja meritaimenstrategiaa Itämeren lohikantojen varmistamiseksi”. Aikooko hallitus valita strategiasta vain haluamansa osia? Vai toteutetaanko strategia kokonaisuudessaan, johon kuuluu myös lohikiintiöt ja ammattikalastajien toimintaedellytyksien parantaminen?

Mats Nylund

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30