Finland fick en ny regering

31.05.2015 kl. 11:06
I 1438 dagar, dvs nästan 4 år har jag haft glädjen att tjäna som landets justitieminister. Det har varit en intensiv och mycket händelserik tid. I fredags beviljades jag och regeringen Stubb avsked av presidenten. Det var naturligtvis med blandade känslor jag promenerade ner för trapporna i presidentslottet. En stor tomhetskänsla infann sig. Samtidigt en stolthet över allt det jag och SFP fått vara med och förverkliga, för vårt folk, för vårt land men också ute i världen.

Många viktiga lagstiftningsprojekt har genomförts och landet har fått sin första Nationalspråksstrategi genom tiderna. Sammanlagt hann jag under 4 år avge 130 regeringspropositioner, svara på ca 300 skriftliga spörsmål av riksdagsledamöterna, svara på tusentals medborgarkontakter med hjälp av mina medarbetare och representera Finland på ett stort antal EU-ministerrådsmöten, Nordiska ministerrådsmöten och övriga internationella tillställningar.

 

I torsdagskväll skrev jag tackbrev till alla mina kolleger i EU och i Norden. Under en såhär lång tid hinner man knyta många viktiga kontakter för landet och därtill få en hel del nya vänner. För Finland som ett litet land är det mycket viktigt att kunna vara synligt representerat på den internationella arenan, och jag har med glädje talat varmt för rättsstatsprincipen, för tolerans , för respekten för mänskliga rättigheter, för förbättrande av kvinnors och flickors ställning ute i världen, för att det behövs krafttag mot korruptionen och att alla mänskor i världen har rätt till sitt eget liv och rätt att bestämma över sin egen kropp.

Jag har fått berätta om mitt hemland och min hemtrakt,  om det företagsamma och trygga, utåtriktade Österbotten. Att vi välkomnar nya investeringar till vårt land, att det finska folket är känt för att vara ett folk man kan lita på. För evigt kommer jag att minnas diskussionen med min kinesiska kollega, då jag berättade för henne att våld mot kvinnor är ett rätt stort problem i mitt hemland och försiktigt frågade hur det ligger till i Kina. Långt senare under kvällen återkom hon till min fråga, och viskade att det nog också är ett problem där, men att situationen blivit avsevärt mycket bättre efter 1948!

 

Som justitieminister hade jag också ansvar för språklagstiftningen, demokratifrämjande och samefrågorna. Också ålandsministerposten hörde till min portfölj.

 

Nu har då regeringen Sipilä utsetts, och man valde att samma person skall fungera såväl som justitie- som arbetsminister. En lösning som för mig förefaller helt obegriplig. Tidigare arbetsminister Lauri Ihalainen och jag hade vardera fullt upp att hinna sköta våra respektive ministerposter. Substansmässigt finns inte många gemensamma nämnare mellan dessa bägge ministerier.  När den viktigaste frågan i landet just nu handlar om ekonomin och hur vi kan höja sysselsättningen, säger det sig själv att enbart uppdraget som arbetsminister kräver sin egen minister. Inom rättsvården finns också stora utmaningar, speciellt gällande ekonomin. Antalet tingsrätter är under lupp, antalet fängelser borde minskas och satsningar som förkortar rättegångstiderna borde fås i mål. Men för statsminister Sipilä har det varit något av ett självändamål att minska antalet ministrar.

 

Men nu vänder vi blad och  jag ser  fram emot att leda Svenska riksdagsgruppen. Inkommande vecka börjar vi på allvar med riksdagsarbetet. På tisdag debatteras regeringsprogrammet. Det kommer inte att bli svårt att föra en konstruktiv oppositionspolitik. Det visar redan de första besluten som regeringen Sipilä fattat.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00