Sjöfarten är i vår DNA

25.05.2015 kl. 17:08
I torsdags ordnades årets upplaga av Sjöfartens dag med föreläsningar och diskussioner i Alandica och kvällsmottagning i Sjöfartsmuseet. Hela Finlands rederikluster och en stor del av Nordens rederikluster är representerade på det högklassiga evenemanget.

Det var därför inte oväntat att Mariehamnsflyget från Helsingfors var knökfullt både på onsdag kväll och torsdag morgon och att flera tillresta kunde berätta att det här är det viktigaste shipping-evenemanget i Finland under hela året.

 

Det finns flera skäl för oss att lyfta på hatten åt föreningen Ålands sjöfart med ordförande Eva Mikkola-Karlström i spetsen samt alla de övriga som arbetat och arbetar med evenemanget. Dels förlänger evenemanget turistsäsongen och hämtar pengar till Åland, dels stärker det Åland som konferensdestinationen. Men framförallt sätter evenemanget Åland på kartan som en betydande huvudort i Nordens rederikluster. Vid sidan av bl.a. Göteborg, Helsingfors, Oslo, Århus och Åbo är det fint att Mariehamn kan vara en betydande nordisk shippingort. Det är en position som vi ska vara stolta över, men som vi samtidigt aktivt måste jobba med att utveckla och befästa. För egen del har jag därför lovat Eva (Mikkola-Karlström) att dra mitt strå till stacken genom att jag nästa år ska se till att vi får över fler representanter från rikspartierna och riksdagen.

 

Jag hade själv förmånen att i år få öppningstala på seminariet som handlade om Sjöfartspolitiken och trender. I mitt anförande lyfte jag bland annat upp hur viktigt det är att Finlands sjöfartspolitik ligger fast. Finland använder sig nu av EU:s s.k. state aid guidelines för att kunna stöda sjöfarten. Dessa guidelines finns framförallt för att EU ska kunna konkurrera med bekvämlighetsflaggstater som Bahamas eller Liberia och garantera att det finns en handelsflotta kvar under europeisk flagg. De EU länder som tillämpar dessa guidelines har varit mycket framgångsrika med att hålla kvar sin handelsflotta och Finland använder sig i detta system av både en tonnageskatt och ett brutto-nettolönesystem.

 

Det är viktigt att det finns en långsiktighet i den här politiken så att investeringar kan göras på lång sikt och med trygghet inför det politiska systemet. För Finlands del är det viktigt med en konkurrenskraftig sjöfart inte enbart för Ålands skull, utan för att 90 % av importen och 80 % av exporten går med fartyg. Många finländare tar export- och importvägarna för givet, vilket man inte kan göra. Därför har bland annat jag, som Ålands riksdagsledamot, ett ansvar att lyfta fram att inget kan tas för givet ifall vi inte har en konkurrenskraftig sjöfartspolitik. Även om sjöfarten är viktig för Finland så är den ändå viktigast för Åland. Den är en stor del av vår tradition, vår historia och finns i vår DNA.

 

För tillfället pågår regeringsförhandlingarna i Helsingfors. För egen del har jag aktivt informerat representanter i de arbetsgrupper där sjöfartsfrågor tangeras och belyst vikten av en konkurrenskraftig sjöfartspolitik. Det är därför, efter dessa kontakter, både min tro och min förhoppning att inget ska hända med sjöfartspolitiken, trots att den nya regeringen kommer fatta stora sparbeslut generellt. Men innan slutresultatet är klart, vilket det torde bli på onsdag, kan vi inte pusta ut helt och därför fortsätter hårdbevakningen av sjöfartsfrågorna i Helsingfors.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30