Sjöfarten är i vår DNA

25.05.2015 kl. 17:08
I torsdags ordnades årets upplaga av Sjöfartens dag med föreläsningar och diskussioner i Alandica och kvällsmottagning i Sjöfartsmuseet. Hela Finlands rederikluster och en stor del av Nordens rederikluster är representerade på det högklassiga evenemanget.

Det var därför inte oväntat att Mariehamnsflyget från Helsingfors var knökfullt både på onsdag kväll och torsdag morgon och att flera tillresta kunde berätta att det här är det viktigaste shipping-evenemanget i Finland under hela året.

 

Det finns flera skäl för oss att lyfta på hatten åt föreningen Ålands sjöfart med ordförande Eva Mikkola-Karlström i spetsen samt alla de övriga som arbetat och arbetar med evenemanget. Dels förlänger evenemanget turistsäsongen och hämtar pengar till Åland, dels stärker det Åland som konferensdestinationen. Men framförallt sätter evenemanget Åland på kartan som en betydande huvudort i Nordens rederikluster. Vid sidan av bl.a. Göteborg, Helsingfors, Oslo, Århus och Åbo är det fint att Mariehamn kan vara en betydande nordisk shippingort. Det är en position som vi ska vara stolta över, men som vi samtidigt aktivt måste jobba med att utveckla och befästa. För egen del har jag därför lovat Eva (Mikkola-Karlström) att dra mitt strå till stacken genom att jag nästa år ska se till att vi får över fler representanter från rikspartierna och riksdagen.

 

Jag hade själv förmånen att i år få öppningstala på seminariet som handlade om Sjöfartspolitiken och trender. I mitt anförande lyfte jag bland annat upp hur viktigt det är att Finlands sjöfartspolitik ligger fast. Finland använder sig nu av EU:s s.k. state aid guidelines för att kunna stöda sjöfarten. Dessa guidelines finns framförallt för att EU ska kunna konkurrera med bekvämlighetsflaggstater som Bahamas eller Liberia och garantera att det finns en handelsflotta kvar under europeisk flagg. De EU länder som tillämpar dessa guidelines har varit mycket framgångsrika med att hålla kvar sin handelsflotta och Finland använder sig i detta system av både en tonnageskatt och ett brutto-nettolönesystem.

 

Det är viktigt att det finns en långsiktighet i den här politiken så att investeringar kan göras på lång sikt och med trygghet inför det politiska systemet. För Finlands del är det viktigt med en konkurrenskraftig sjöfart inte enbart för Ålands skull, utan för att 90 % av importen och 80 % av exporten går med fartyg. Många finländare tar export- och importvägarna för givet, vilket man inte kan göra. Därför har bland annat jag, som Ålands riksdagsledamot, ett ansvar att lyfta fram att inget kan tas för givet ifall vi inte har en konkurrenskraftig sjöfartspolitik. Även om sjöfarten är viktig för Finland så är den ändå viktigast för Åland. Den är en stor del av vår tradition, vår historia och finns i vår DNA.

 

För tillfället pågår regeringsförhandlingarna i Helsingfors. För egen del har jag aktivt informerat representanter i de arbetsgrupper där sjöfartsfrågor tangeras och belyst vikten av en konkurrenskraftig sjöfartspolitik. Det är därför, efter dessa kontakter, både min tro och min förhoppning att inget ska hända med sjöfartspolitiken, trots att den nya regeringen kommer fatta stora sparbeslut generellt. Men innan slutresultatet är klart, vilket det torde bli på onsdag, kan vi inte pusta ut helt och därför fortsätter hårdbevakningen av sjöfartsfrågorna i Helsingfors.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00