Regeringsförhandlingarna fortsätter

16.05.2015 kl. 10:50
Regeringsförhandlingarna i Helsingfors har nu pågått i en vecka. Upplägget är helt nytt i jämförelse med tidigare förhandlingar. Vanligtvis brukar regeringsförhandlingarna hållas i Ständerhuset på Snellmansgatan. Ständerhuset som brukar användas för såväl statsbesöksmottagningar som seminarium är stort och rymmer stora delegationer. Nu håller man i stället förhandlingarna i statsrådets festvåning Smolna.

Smolna är litet och intimt vilket gör att inga stora delegationer ryms in. Det här gör att förhandlingsteamen och stödfunktionerna är mycket mindre än tidigare och inga intressegrupper varit med hittills. Vad har det för praktisk betydelse?

 

Regeringssonderaren Juha Sipilä har önskat att man ska lyckas förhandla snabbt och ha en regering på plats redan den 29 maj. I stället för ett detaljerat program kommer det vara mer övergripande. Att då ha ett ganska litet förhandlingsteam gör att arbetet går snabbare, att oklarheter kan överkommas snabbt och att få detaljer läcker ut från förhandlingarna förutom från de officiella presskonferenserna. Men myntet har så klart alltid två sidor. Då färre personer är med är det också färre som har insyn. Många riksdagsledamöter, också i de riksdagsgrupper som ingår i basen, har nu inte insyn i själva förhandlingarna samtidigt som de små staberna kring förhandlingsteamen gör det svårt för intresseorganisationer att nå in med synpunkter. Här finns därför en risk att viktiga perspektiv blir ohörda. Det finns alltså både fördelar och nackdelar med upplägget.

 

Hittills har regeringsförhandlingarna mest fokuserat på EU-politiken, utrikes- och säkerhetspolitiken samt migrationspolitiken. De här skrivningarna är nu så gott som klara. Det står nu bl.a. klart att nivån på biståndet föreslås skäras ned, antalet kvotflyktingar hålls på samma nivå som tidigare men att en utredning görs om invandringens kostnader. EU-politiken samt utrikes- och säkerhetspolitiken föreslås att till stora delar ligga fast, om än med litet annat ordval.

 

Kommentarerna har inte låtit vänta på sig och om skrivningarna som är på bordet är bra eller dåliga står i betraktarens ögon att bedöma. Vissa hade trott att Sannfinländarnas avtryck skulle bli ännu större och kan nu inledningsvis dra en lättnadens suck över att bl.a. flyktingkvoten inte skärs ned. Samtidigt är det förståeligt att andra är förskräckta över att biståndet skärs ned och att skrivningen om invandringskostnadsbedömningen har en bisats som säger att debatten inte ska vara rasistisk, vilket på ett kusligt sätt utgår ifrån att debatten kommer bli rå och kall. Det skrämmer mig.

 

Samtidigt är man naiv om man trott att Sannfinländarnas politik inte skulle synas i skrivningarna. För egen del är jag besviken att man skär ner i biståndet. Då Finland i en europeisk jämförelse tar väldigt få flyktingar är det ett minimikrav att vi åtminstone hjälper på plats. Solidaritet får inte vara en konjunkturfråga och som ett nordiskt välfärdssamhälle måste vi alltid ha råd att också hjälpa andra, trots att det ekonomiska läget är besvärligt.

 

Nu fortsätter regeringsförhandlingarna framförallt om ekonomin. Finland prickades i veckan av EU-kommissionen. Det var inte oväntat. Det var många som i valrörelsen sa att så kommer att ske. Det är ingen dramatik i det och Juha Sipilä svarar här på samma sätt som jag själv resonerar. Vi vet hur dåligt skick den finländska ekonomin är i. Läget är allvarligt men inte akut. Vi har tid att göra anpassningarna och vi klarar av att göra dem själva om vi nu visar handlingskraft, vilket jag tror och hoppas vi kan göra.

 

Just gällande ekonomin tror jag också att Åland kan bidra med goda exempel. Vi har en låg arbetslöshet och stora investeringar på gång. Framförallt kan Åland bidra med den framtidstro som alla samhällen behöver för att inte stagnera. I torsdags landsteg nästan 300 ålänningar i Helsingfors för att heja fram grönvitt. IFK spelade bättre fotboll än på länge. Det kunde ha slutat med seger på planen men med en bred skadebänk och ett bortdömt mål gjorde det inte det den här gången. Men på läktaren var IFK segrare. 300 glada ålänningar hördes mer än nästan 5000 andra. Det var gott humör, sång och leenden på läpparna. Så uppträder en vinnare, även om det blev 0-1 förlust på plan. Vi tar nya tag!

Mats Löfström

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15