Kolumn

Ålands riksdagsledamots plats är i Svenska riksdagsgruppen

11.05.2015 kl. 10:49

Klockan 16.55 anländer regeringssonderaren Juha Sipilä till riksdagens tillbyggnad och går ner för trapporna. Nedanför väntar ett sällan skådat antal journalister med kameror och anteckningsblock i högsta hugg. I klungan kunde man bl.a. träffa Nya Ålands förra reporter Annakaisa Suni. En annan reporter konstaterade till mig att hon aldrig sett så mycket press här tidigare. Det är en ganska bra beskrivning av det spända läget och den ovisshet som rådde inför de fortsatta regeringsförhandlingarna och vilken regeringsbas som skulle aviseras inne i auditoriet kl. 17.00, dit pressen inte släpptes in.

En kvart innan mötet inleddes fick jag meddelandet att opposition väntar för SFP. SFP var med i regeringspusslet ända fram till kl. 16.00, men var inte kvar kl. 17.00 då den slutliga basen presenterades. Anledningen till det kan man bara spekulera om. Nu väntar alltså en bas med Centern, Sannfinländarna och Samlingspartiet och det är den basen Åland och jag nu måste förhålla mig till.

På fredag fanns en uppmaning i pressen av Camilla Gunell om att jag borde byta riksdagsgrupp. Den nyheten spreds sedan via nyhetsbyrån FNB till många finländska medier. När vi avslutade Svenska riksdagsgruppens möte på fredagen väntade ett hov av journalister utanför rummet för att få höra av mig om det fanns ett ”scoop”. Skulle Löfström byta grupp. Men det blev inget ”scoop” eftersom mitt besked var entydigt och klart.

Ålands riksdagsledamots plats är i Svenska riksdagsgruppen. Därför heter den just Svenska riksdagsgruppen och inte SFP:s riksdagsgrupp. Med SFP i opposition måste jag nu navigera i vatten vi inte har navigerat i på cirka 40 år. Men det finns en farled som har använts förut. På 70-talet var Evald och Gunnar Häggblom båda medlemmar i Svenska riksdagsgruppen, trots att SFP var i opposition. De hade då ett utvecklat samarbete med regeringen och de röstade enligt regeringens linje i frågor som inte berörde Åland. Det är min målsättning att utforma ett liknande samarbete tillsammans med regeringen och jag hade därför ett möte med regeringsbildaren Juha Sipilä om saken i Helsingfors i lördags eftermiddag.

Åland ska inte gå i opposition i riksdagen, men Åland ska inte heller vända ryggen mot våra traditionellt bästa vänner i riksdagen: SFP. Dessutom, vilken signal skulle det sända gentemot svenskan i Finland om den åländska ledamoten hoppar av Svenska riksdagsgruppen. Jag skulle porträtteras som en ryggradslös svikare och bränt broar. Det är viktigt att förstå att det här inte är ett nollsummespel. Jag har redan diskuterat situationen med både nuvarande statsminister Alexander Stubb och nästa statsminister Juha Sipilä. De förstår båda att svenska språket är av oerhörd vikt för Åland och varför den åländska ledamoten sitter i Svenska riksdagsgruppen. De har båda gett mig en tydlig signal om att vi ska ha ett gott samarbete utgående från rådande helhetsbild.

Gunells uttalande blev olyckligt eftersom det snappades upp av finska kvällstidningar och flyttade fokus från åländska sakfrågor till att handla om vilken grupp jag ska sitta i. Det är inte så vi stärker Åland. I stället måste vi koordinera insatserna för att gemensamt försäkra oss om det bästa resultatet för hela Åland.

I fredags inleddes förhandlingarna om regeringsprogrammet. Förhandlingarna är upplagda på ett helt nytt sätt och äger rum i det betydligt mindre Smolna i stället för det stora Ständerhuset. Antal personer inblandade är betydligt färre och regeringsprogrammet ska bli betydligt kortare. Trots att regeringsbasen är utmanande för åländsk del är jag optimistisk och ser med tillförlitlighet på ett tätt samarbete med statsministerpartiet Centern i synnerhet samt med Samlingspartiet. Jag kommer också öppna dörren för samarbete med politiker i Sannfinländarna. Men jag gör det utgående från min bas i Svenska riksdagsgruppen. Efter att ha diskuterat saken med mina företrädare Gunnar Jansson, Roger Jansson och Elisabeth Nauclér känner jag mig än mer övertygad om att det här är rätt väg framåt för att stärka Åland i ett mycket utmanande politiskt läge.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15