Det är dags att välja väg

05.05.2015 kl. 10:47
Idag börjar arbetet med att på allvar forma Finlands nästa regering. Den kommande regeringen blir oerhört viktig då vårt land nu står vid ett vägskäl. Ska vi bli ett ekonomiskt krisland eller ska vi följa den riktning som bl.a. Sverige tagit.

År 2008 gick Finland och Sverige jämsides in i den ekonomiska krisen. Nu sju år senare är vi på helt olika nivåer. Sverige har redan länge varit tillbaka i ekonomisk tillväxt och BNP:n är större än 2008. Här hemma är BNP:n fortfarande 5 % lägre än då krisen började, tillväxten obefintlig och exporten 20 % lägre än 2008.

 

Förklaringen till detta kan inte enbart skyllas på Nokia och pappersindustrins nedgångar. Bristen på långsiktiga politiska beslut har gjort att Finlands konkurrenskraft försvagats och de strukturella utmaningarna växt sig allt större.

 

Den ekonomiska krisen i Europa har med tydlighet visat att den som är i skuld inte är fri. Obegränsad skuldsättning är inte en hållbar väg i längden.

 

Den nyvalda riksdagen och nästa regering måste därför visa ledarskap och fatta modiga beslut för att sätta Finland i form och se till att vi på nytt blir en konkurrenskraftig vinnare som kan ta en aktiv roll i EU och i världen.

 

Dagens situation påminner på flera sätt om situationen 1991. Också då var de ekonomiska utmaningarna enorma. Men den här gången är krismedvetenheten i samhället, konstigt nog, inte lika stor. Att vi inte har en bankkris och att vi har eurons stabilitet gör att krisen inte känns lika akut. Det är samtidigt positivt eftersom det gör att de nödvändiga politiska besluten inte behöver fattas under riktigt lika stor tidspress. Men det är ändå bråttom då den globala konkurrensen är större idag än 1991. Dessutom innebär hållbarhetsunderskottet inte enbart ett kortsiktigt underskott utan ett långsiktigt strukturellt problem. Statens skuldsättningsspiral måste därför stoppas.

 

Det kan inte bara göras genom nedskärningar utan framförallt måste vi få fart på ekonomin. Det måste därför bli lättare att bli företagare och vi måste minska risken att anställa i kombination med att arbete i högre grad måste löna sig. Huvudprioritet ska vara att sätta folk i arbete och minska arbetslösheten. Vi behöver också på allvar fortsätta med att ta bort onödig byråkrati. Kort och gott behöver vi få mer sunt förnuft i regelverken. I denna utformning finns det mycket att lära oss från de andra nordiska länderna, i synnerhet Sverige, som redan gjort många nödvändiga reformer.

 

Samtidigt är det viktigt att vi inte enbart klär oss i säck och aska. Även om utmaningarna är enorma så har vi goda grundförutsättningar. Vi har ett starkt undervisningssystem, vi har fungerande infrastruktur och vi har framtidsbranscher. Alla förutsättningar finns alltså för att vi ska lyckas.

 

Emedan mycket fokus läggs på ekonomin och på att den nordiska välfärdsmodellen ska försvaras, så får vi inte glömma bort att den nordiska välfärdsmodellen också betyder mer än bara rent ekonomiska saker. I den nordiska välfärdssamhälle ingår också andra saker som vi behöver ta fasta på. Det är bl.a. satsningar på jämställdhet, tolerans, mångkultur och att vi har en respektfull människosyn.

 

Det hårda samhällsklimatet gör idag att rasistiska uttalanden eller hot mot minoriteter riskerar att viftas bort eller slätas över. Vi behöver därför också få tillbaka mer respekt och tolerans i samhället – som är en del av den nordiska modellen.

 

Fokus på öppenhet, tolerans, jämställdhet och hållbar utveckling i kombination med fokus på att återfå den ekonomiska tillväxten gör att vi igen kan bli vinnare och förbli en stark del av den nordiska modellen. Det kommer kräva både ansvarstagande och aktiva politiska beslut.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15