Nya vindar blåser

13.05.2015 kl. 13:45



"Det frågtes blott, det gavs ej svar" Den strofen från Fänrik Stål sjunger just nu i mitt sinne. De senaste veckorna har varit intensiva i den finländska politiken, för att inte säga rätt omtumlande. Först riksdagsval och sedan därpå följande regeringssondering.

Regeringssonderaren, centerpartiets ordförande Juha Sipilä beslöt på torsdagen att regeringsbasen ska bestå av centern, sannfinländarna och samlingspartiet. De är alltså dessa tre partier, som nu sinsemellan ska försöka komma överens om regeringsprogrammet för de fyra kommande åren. Jämsides med sonderingarna försökte sig Sipilä på att få till stånd ett sk samhällskontrakt med arbetsmarknadsparterna, men det förföll, föga överraskande, på onsdagkväll.

 

För oss och för mitt eget parti, Svenska folkpartiet betyder Sipiläs beslut att vi för första gången på 36 år blir ett oppositionsparti. Detta trots att SFP gjorde sitt bästa riksdagsval sedan 1991 och gick framåt med ca 19.000 röster i hela landet och drygt 2400 röster i Vasa valkrets. I antalet mandat behöll svenska riksdagsgruppen ställningarna, dvs vi fortsätter med10 ledamöter.

 

Att SFP är en av valets vinnare vid sidan om centern och de gröna hade tyvärr inte i slutändan någon betydelse med tanke på regeringsbildningen. Det är nog ett tråkigt faktum ur en demokratisynvinkel, att  Sipilä valde att inte bilda regering med någon annan av valets vinnare.  Såväl Sannf som Samlingspartiet förlorade i såväl antalet röster som mandat. Tillsammans med centern får de ändå en betryggande majoritet på 124 ledamöter. Dvs rent matematiskt behövdes inte SFP för att trygga en majoritet i detta alternativ. Men det hade naturligtvis funnits andra alternativ till regeringsbas för Sipilä. Nu blev det ändå uppenbart att han till varje pris ville ha med Timo Soini och hans populistiska parti. Tydligen har han en stark tilltro till att Soini lyckas hålla ihop sin grupp, något som jag för egen del inte skulle vara villig att satsa mycket på i en vadslagning. 

 

SFP har en lång tradition av att vara regeringsparti. Vår partiordförande Carl Haglund var knappt född då vi senast var i opposition. Vi har varit en god partner som man i alla sammanhang kunnat lita på, en trygg, pålitlig brobyggare beredd att stöda statsministern. Att vi nu står utanför, handlar delvis säkert om Sipiläs ambition att skära ner antalet ministrar kraftigt. Han har talat om tolv, vilket verkar lite naivt och rentav farligt. För vi ska minnas att ju färre ministrarna är, dess större blir tjänstemannamakten. För någon måste hinna med alla de beslut och frågor som ett lands ledning ska hantera. Också ministrarnas personliga närvaro i EU- och andra internationella sammanhang är viktig. Det är inte bara hemmaplan som ska skötas.

 

Jag vill också vara ärlig, och konstatera att jag är bekymrad över hur det ska gå för svenskans ställning i vårt land under de kommande fyra åren. Min oro gäller inte enbart skolsvenskan, utan också risken att svenskan lätt hamnar i kläm i samband med exempelvis vårdreformen och de övriga förvaltningsreformer, som antagligen är på kommande.

 

Detta betyder att Svenska folkpartiet och alla andra vänner av det svenska språket i Finland verkligen behövs nu. SFP kommer att föra en saklig, konstruktiv oppositionspolitik och hålla fanan högt för ett öppet, tvåspråkigt, företagarvänligt och tolerant Finland som bygger på varje mänskas lika värde. Det prutar vi inte på.

 

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00