Finlands deltagande i säkerhetssektorns utbildningsarbete i Irak

24.02.2015 kl. 15:00
Gruppanförande 24.2 2015, Thomas Blomqvist, Svenska riksdagsgruppen

Värderade talman,

 

Det är bra att riksdagen för en grundlig debatt om Finlands deltagande i säkerhetssektorns utbildningssamarbete i Irak.

Som det konstateras i statsrådets redogörelse är säkerhetsläget i Irak fortsatt svårt. Radikalislamistiska terroristorganisationen ISIL behärskar omfattande territorier i Irak.

Kort kan man säga att ISIL är ett hot mot alla. Det här kan vi inte heller i vårt land blunda för. Finland ska ta sitt ansvar och vara med och tackla problemet.

 

Regeringen har för ett år sedan fattat ett principbeslut om en nationell strategi för bekämpning av terrorism. Fokus i bekämpningen ligger på det förebyggande arbetet. För att motverka radikalisering och extremism behövs en politik som förebygger utslagning och diskriminering.

 

Det vi nu förbinder oss till i kurdiska Erbil i norra Irak är en utbildningsoperation – det är skäl att betona. På utbildningscentret i Erbil skulle vi tillsammans med Tyskland, USA, Norge och en del EU-länder utbilda lokala styrkor för att skapa inre ordning och stabiltet. Även Sverige överväger att vara med.

Man kan säga att projektet handlar om att ge hjälp till självhjälp. Det är vår skyldighet att göra det. Vi kan inte bara stå på sidan och se på vad som sker. Utbildningsoperationen är ett sätt att axla vårt ansvar för att bekämpa den ökande terrorismen.

 

Värderade talman,

 

Då Finland går med i denna utbildningsoperation är det säkerhetsaspekterna som måste betonas. Även om det allmänna läget i irakiska Kurdistan länge varit lugnt och relativt stabilt, ska vi från början inse att detta projekt inte är riskfritt.

Det innebär risker framför allt för dem som deltar, men vi bör också göra det klart för oss att risken att någonting händer i Finland också ökar. Det här måste vi vara mentalt beredda på. Beredskap ska vara fortsatt hög att möta och mota eventuella hot i vårt land. Vi ska göra allt för att tragedier liksom de i Paris och Köpenhamn kan undvikas i vårt land. Här behövs både förebyggande arbete och direkt säkerhetsarbete av polis och underrättelseväsen.

 

Det bör vara en självklarhet att säkerheten för dem som åker på detta uppdrag i Irak måste vara på topp. De måste vara utrustade med den bästa skyddsutrustning. Det handlar både om personligt skydd, tillräckligt skyddade fordon och de allmänna säkerhetsaspekterna.

 

Innan de slutliga besluten fattas krävs noggranna riskanalyser av regeringen. Det är vår skyldighet att vi har gjort allt för att operationen ska vara så säker som möjligt.

 

Värderade talman,

 

Finlands linje bör vara den att vi tar vårt internationella ansvar, men att vi satsar på deras trygghet som deltar i operationerna. Deras säkerhet är på vårt ansvar.

Svenska riksdagsgruppen anser att Finland ska delta i säkerhetssektorn utbildningssamarbete i Irak. Vi har ett kunnande som vi kan bidra med för att öka den regionala säkerheten och stabiliteten i norra Irak.

 

Vi ska heller inte glömma att aktionen tar sikte på att stabilisera situationen i globalt i hela världen. I förlängningen är det en fördel för oss alla, också för oss här i Finland, om man kan hindra ISIL:s framfart i Irak.

 

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00