Lika möjligheter till utbildning i framtiden

18.02.2015 kl. 15:00
Interpellationsdebatt om lika möjligheter till utbildning i framtiden, 18.2 2015.
Svenska riksdagsgruppen, gruppanförande Mikaela Nylander

Värderade talman,

 

Det är skäl att genast från början påminna om att i regeringsprogrammet finns tydliga skrivningar om att trygga tillgängligheten när det gäller gymnasieundervisning. Vi vill också från Svenska riksdagsgruppens sida säga klart ifrån att vi inte stöder en utbildningspolitik som betyder att unga som kommit upp i gymnasieåldern måste flytta bort hemifrån till en central studieort.

I fråga om den yrkesinriktade utbildning gäller litet andra kriterier, men när det gäller gymnasierna ska utgångspunkten vara att eleven bor hemma.

 

Vi vet alla att regeringen som en del av balanseringen av den offentliga ekonomin beslutat om utgiftsnedskärningar på totalt 260 miljoner som drabbar utbildningssektorn. Hur blev det så mycket och så kraftigt?

Svenska riksdagsgruppen har ända sedan de segslitna regeringsförhandlingarna 2011 betonat behovet av en långsiktig ekonomisk politik. Anpassningen ska helst ske stegvis så att man kan mjuka upp effekterna över en längre tidsperiod. Nu gick det tyvärr så att vi förlorade nästan halva valperioden eftersom alla regeringspartier inte ville se den ekonomiska realismen i vitögat.

 

Ingen tycker om nedskärningarna inom utbildningssektorn. För att historieskrivningen ska bli rätt är det ändå skäl att påpeka att det ingalunda var dagens kvartett, utan det var sextetten som fattade beslut om att skära ned 260 miljoner. Varken Vänsterförbundet eller De gröna lämnade regeringen för dessa nedskärningars skull. Det vet både Paavo Arhinmäki och Ville Niinistö, som satt med i sextetten då strukturbeslutet slogs fast.

 

Värderade talman,

 

Vid Undervisnings- och kulturministeriet har man utarbetet en strukturreform för andra stadiets utbildning. Genom reformen vill man skapa förutsättningar för utbildningsanordnare att svara på de minskade resurserna. För att både kvaliteten och tillgängligheten ska garanteras nu när ekonomin är pressad, måste anordnarstrukturen ses över – liksom finansieringsprinciperna. Lagpaketet behandlas som bäst av kulturutskottet.

 

Även om utbildningsresurserna skärs ned betydligt, finns det inte på lokalplanet eller i skolorna orsak att kast yxan i sjön. Som man på ministeriet understryker är det utbildningsanordnaren som avgör antalet gymnasier, yrkesläroanstalter och läroanstalter för fritt bildningsarbete.

Den nya lagens uttalade mål är att stärka utbildningsanordnarnas verksamhetsförutsättningar – jag citerar: ”så att de förmår ordna kvalitativ utbildning även i sådana områden där befolkningsunderlaget är svagare än i landet i snitt”.

 

Nu behövs aktivt samarbete på lokalplanet, så att vårt utbildningsväsende kommer helskinnat över till andra stranden. Vi behöver modiga regionala nätverkslösningar som tar sikte på de två grundfaktorerna: att trygga kvaliteten och tillgängligheten. Av varje euro bör en större del gå till själva undervisningen genom att administrationen effektiveras.

 

Det här gäller i hela landet, men också inom landets svenska skolväsende. Skillnaderna mellan utbildningsutbud och skolornas kvalitet får inte öka. Det är bredden som har varit och är vår styrka.

 

Värderade talman,

 

Läraryrket är uppskattat i Finland. Enligt en färsk OECD-rapport upplever inte mindre än 69 procent av lärarna på andra stadiet att deras arbete och yrke uppskattas i samhället.

Det här är något vi inte har råd att förlora. En motiverad lärarkår är den bästa garantin för att den finländska skolan även i fortsättningen ska vara ett föredöme också internationellt sett.

De nedskärningar som nu görs inom utbildningen är kännbara. Därför bör det sägas rent ut att under nästa valperiod måste skolorna på alla stadier få arbetsro. Inga fler nedskärningar! I stället måste vi fokusera på innehållet – nya läroplaner ska tas i bruk och det kräver mycket av alla aktörer. Dessutom kommer tillstånden att sökas och beviljas nästa period.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00