Nordiska utvecklingsfondens verksamhet

17.02.2015 kl. 12:56
Skriftligt spörsmål inlämnat av ledamot Christina Gestrin fredag 13.2 2015

Till riksdagens talman

 

Nordiska utvecklingsfonden, NDF, etablerades år 1989 för att stödja ekonomisk och social utveckling i lågintäktsland vid användning av mjuka lån. Fram till år 2005 beviljade NDF sådana lån till ca.190 projekt i 37 utvecklingsländer till ett samlat värde på en miljard euro. År 2009 beslöt NDF:s ägare att fonden framöver skulle inrikta sin insats mot finansiering av klimatprojekt i 27 lågintäktsländer i Afrika, Asien och Latinamerika, och att bidragen tillsvidare skulle ges på gåvovillkor. De nya projekten finansieras med medel från tillbakabetalningar på tidigare beviljade lån. I och med att bidragen nu ges som gåvor reduceras NDF:s kapital sakta men säkert.

 

NDF:s insats sker i huvudsak i samarbete med Världsbanken och de regionala utvecklingsbankerna. Fonden har också projektsamarbete med NEFCO kring Nordic Climate Facility (NCF) – och samarbete med NIB i olika temarelaterade och administrativa saker. Per den 31 januari 2015 har fonden godkänt ett stöd på 213,4 miljoner euro till 78 klimatprojekt och bidragit till NCF med 26 miljoner euro. Stödet från NDF riktas för det mesta till offentliga projekt, men en ökande andel går till den privata sektorn, och också till civila organisationer och forskningsinstitutioner.

 

Det har genomförts en oberoende utvärdering av NDF:s arbete med klimatprojekt som har konkluderat att NDF uppfyller sina målsättningar med att möjliggöra ökade investeringar i klimatrelaterade aktiviteter i lågintäktsland, med att komplettera och öka mervärdet för annan tillgänglig finansiering och med att främja nordiska prioriteringar i sin verksamhet. Under år 2014 fick två olika aktiviteter som NDF medverkar i speciellt erkännande, bl.a. från FN:s klimatkonvention.

 

Utan ytterligare finansiering från de nordiska länderna kommer NDF att bli tvunget att börja trappa ner sin verksamhet fr.o.m. åren 2018-19. Därför rekommenderar Nordiska rådet att de nordiska länderna tillför mer kapital till NDF för att stötta klimatåtgärder i utvecklingsländer med låga intäkter. Nordiska rådets rekommendation överensstämmer väl med statsministrarnas uttalande, att samarbetet inom nordiskt utvecklingssamarbete skall främjas och att våra länders gröna profil ska stärkas.

 

Med hänvisning till det som anförs ovan får jag i den ordning 27 § riksdagens arbetsordning föreskriver ställa följande spörsmål till de ministrar som saken gäller:

 

Delar Danmarks, Finlands, Islands, Norges och Sveriges regeringar Nordiska rådets uppfattning om att NDF:s verksamhet har varit resultatrik, och att beslutet  från 2009 om att ändra NDF:s verksamhet har varit framgångsrikt?

                            

Har Danmarks, Finlands, Islands, Norges och Sveriges regeringar tagit ställning till Nordiska rådets rekommendation om att tillföra mer kapital till NDF?

 

Helsingfors den 13 februari 2015

Christina Gestrin /sv

Christina Gestrin

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30