Skrivelse till landets talmän

16.02.2015 kl. 08:00
Nedanstående skrift överräckte jag till talmännen den 10.2.2015. Enligt mig borde en ledamot, som valts av folket, ha en möjlighet att ge lagförslag, och om en majoritet av ledamöterna stöder lagförslaget så måste förslaget behandlas och tas i beaktande i riksdagen. Därför har jag nu ställt följande frågor till riksdagens talmän.

 

Till riksdagens talman och vicetalmän, 

Ärade talmän, jag vänder mig i detta brev till Er som innehar de högsta politiska ämbetena i Finlands riksdag. Ärendet som är av speciell natur tangerar de demokratiska värdena i riksdagens arbetsordning. Ärendet gäller behandlingen av lagmotioner som undertecknats av en stor majoritet av de lagligt valda riksdagsmännen, med förslag att nu likställa dessa med de medborgarinitiativ som undertecknats av femtiotusen finländska medborgare.

Min lagmotion 23/2014, har undertecknats av 121 riksdagsledamöter som i medeltal blivit invalda med omkring 5 600 röster. Detta betyder sammanlagt 681 182 röstberättigade finländare. En sådan lagmotion kan med gällande arbetsordning ändå förkastas eller lämnas obehandlad av ett utskott, och därmed kommer inte till slutlig behandling i riksdagen.

Ett medborgarinitiativ som undertecknats av minst femtiotusen finländska medborgare, skall även det behandlas som en lagmotion av ett riksdagsutskott. Men oberoende om det godkänns eller inte i utskottet går initiativet det oaktat som lagförslag vidare för behandling till riksdagen.

Min lagmotion, strävar till att ge pensionärerna rätt att väljas in i arbetspensionsbolagens förvaltningsråd, och därmed kunna välja bolagens styrelser och då tillika bevaka sina besparingar som ligger till grund för deras tid som pensionärer. Lagmotionen har 121 riksdagsledamöters underskrift och har behandlats i Social- och hälsovårdsutskottet, men lämnats att vila, vilket betyder att den helt förfaller efter riksdagsvalet.

Detta förfarande sätter oss riksdagsledamöter, som är valda av Finlands folk att föra deras talan i en mycket märklig dager. Frågan nu blir därför; bör jag därför överlämna min lagmotion till pensionärsorganisationernas takorganisation EETU-PIO, som stöder lagförslaget, med uppgift att samla in de behövliga femtiotusen namnen som ett medborgarinitiativ. Detta för att få lagmotionen behandlad i Finlands riksdag, allt i enlighet med de 121 folkvalda riksdagsledamöters vilja.

Med hänsyn till de nya massadresserna och deras behandling, hoppas jag att Ni tar till ny prövning, gällande lagmotioner som på förhand har en klar majoritet av riksdagens parlamentarikers underskrifter bakom sig, och ändrar reglerna så att oberoende utskottets åsikt skall också dessa på motsvarande sätt alltid ges till riksdagen för avgörande.

Lars Erik Gästgivars

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35