Fler jobb ska få skutan Finland på rätt köl

01.02.2015 kl. 10:00
"Det onda har vingar, det goda rör sig med snigelfart" sa Elisabeth Rehn på ett tillfälle jag ordnade i Helsingfors i veckan. Hon har så rätt, då man betraktar vad som sker i världens krishärdar bl.a. i Syrien och Nigeria. Otaliga är det mänskor, barn, kvinnor och män som fått se sina hem jämnas med marken, som blivit offer för grymheter vi knappt kan föreställa oss och som fått sina drömmar krossade.

Då vi tänker på det, och sedan betänker vilka bekymmer vi har i vårt eget land, ja då inser vi lätt att vi här hemma i Finland talar om välfärdsproblem. Självfallet ska vi ta våra egna utmaningar på allvar, men lika viktigt är att också att kunna se allt det som vi lyckats med, att få rätt perspektiv på saker och ting. 

 

Till samma tillfälle hade jag också bjudit in Sixten Korkman, Jan-Erik Enestam och Henrik Mitelman. Den senaste från Stockholm, kolumnist på Dagens Industri och av många ansedd som Sveriges främsta analytiker. Mitelman konstaterade i sitt anförande att vi är experter på att klaga i Norden. Vi har en tendens att piska oss själva, fastän vi lever i några av de mest välmående länderna i världen. Och, javisst har vi också bekymmer, men varför har vi så svårt att vara positiva och se möjligheterna. Bl.a. var han inne på vilka oändliga möjligheter som nu växer fram för bl.a. livsmedelsindustrin. Världens befolkning ökar, det behövs mer mat och allt fler vill ha ren mat. Här bl.a. har vi i Norden alla möjligheter att också dra nytta av tillväxten i Asien.

 

Vi kunde också samfällt konstatera, att vi har mycket att lära oss av varandra i Norden. T. ex är jag helt övertygad om att vi i Finland har skäl att titta än mer noga på den danska modellen att sköta sysselsättningen och arbetslösheten. Det danska arbetslöshetssystemet är mera sporrande än det vi har i Finland. Arbetslöshetsunderstödet är högre i början av arbetslöshetsperioden och man belönas för aktivitet.

 

Vi behöver nödvändigt höja sysselsättningen i vårt land framöver. Det handlar om att skapa fler jobb och få in fler som jobbar. Våra små- och medelstora företag behöver få gynnsammare möjligheter för att växa och utvecklas. Det är där fler arbetsplatser kan skapas. Ett färskt exempel hur den här regeringen har främjat förutsättningarna för företagande är lagförslaget om betalningsvillkor som regeringen avgav förra veckan och som jag i onsdags hade glädjen att presentera i riksdagen. Utgångspunkten är att betalningstiden mellan företag är 30 dagar om man inte avtalat om annat. Motsvarande betalningstid är för tillfället 60 dagar. I praktiken kommer lagändringen att innebära att företagen snabbare får betalt för sina varor och tjänster, vilket i sin tur kan vara avgörande för att företagen ska kunna betala löner och räkningar i tid. De större företagen ska inte använda de mindre som bank.

 

Och så konstigt som någon kanske tycker att det låter, så behöver vi en större invandring. Något som också näringslivsdelegationen EVA noterade i veckan. Argumentet att invandrarna kommer och tar våra jobb håller inte. Tvärtom är det ju så att t. ex många tomater skulle bli oplockade i Närpes ifall arbetskraftsinvandringen inte där skulle vara så stor.

 

Det behövs framtidstro i vårt land på alla plan kombinerat med insikten att förändring inte alltid är liktydigt med försämring. 

 

Slutligen. En lokal nyhet som är värd att notera är att Torghuset i Jakobstad nu äntligen beviljats byggnadstillstånd. Det inger framtidstro.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00