Kasvu vaatii aikaa

25.01.2015 kl. 10:00
Tämän viikon uutinen siitä, että Vaasa, Kokkola ja Seinäjoki ovat nopeimmin onnistuneet kasvattamaan suhteellista elinvoimaansa, ilahduttaa suuresti. Se, että pohjanmaalaiset kaupunkimme ovat selviytyneet parhaiten laskusuhdanteesta, pohjautuu paljolti pitkäjänteiseen, määrätietoiseen yhteiskuntakehitykseen ja laajaan yhteistyöhön elinkeinoelämän, koulutuksen, kuntien ja maakuntien välillä.

Kasvu vaatii kuitenkin aina aikaa. Ei ole olemassa helppoja, nopeita ratkaisuja taloustilanteen elvyttämiseksi. Mielestäni on hieman epäreilua moittia hallitusta siitä, ettei talouden eteen olisi tehty mitään. Nykyinen hallitus on tasapainottanut taloutta noin 6-7 miljardilla eurolla. Vuoden 2014 alussa yhteisövero laskettiin 24,5 prosentista 20 prosenttiin investointien vauhdittamiseksi ja työpaikkojen luomiseksi. Kasvua edistäviä toimia on tästä huolimatta vielä jatkettava. Olen täysin vakuuttunut siitä, että meillä on kaikki edellytykset kääntää Suomen kehitystä oikeaan suuntaan. Tässä yhteydessä työllisyys on avainasemassa.

Työllisyysaste on saatava nousemaan niin, että työssäkäyvien määrä kasvaa. Suomen ongelma on rakenteellinen työttömyys, jossa työpaikat ja työvoima eivät kohtaa. Tätä haastetta on analysoitava tarkasti ja löydettävä keinoja ennakoimaan työn ja työntekijöiden kohtaamista paremmin. Samalla tarvitsemme kannustavan ja joustavan työmarkkinatuen, joka työttömyyden alussa kannustaa työtöntä takaisin työelämään. Joustoa työmarkkinoilla on myös lisättävä. Esimerkiksi pidentämällä koeaikaa työsuhteen alussa voidaan madaltaa työnantajien kynnystä palkata uusia työntekijöitä. Pitäisi myös olla mahdollista tehdä määräaikaisia työsopimuksia ilman perustetta, jos palkkaa pitkäaikaistyöttömän.

Olen jo aiemmin pitänyt esillä yrittäjyyden merkityksestä talouden kasvulle. Pienten ja keskisuurten yritysten merkitys työllistäjinä on maassamme merkittävä. Siksi tämä hallitus on kiinnittänyt huomiota yrittäjyyteen ja yrittäjien tarpeisiin. Olen iloinen, että esitykseni maksuehtolain muutoksesta PK-yritysten aseman vahvistamiseksi sai koko hallituksen vahvan tuen. Maksuaika elinkeinonharjoittajien välisissä saatavissa saa ylittää 30 päivää vain, jos siitä on nimenomaisesti sovittu. Nykyisin vastaava aikaraja on 60 päivää. Käytännössä tämä tarkoittaa, että yritykset tulevat nopeammin saamaan maksun palveluistaan ja tuotteistaan. Se taas voi olla ratkaisevaa yritysten laskujen ja palkkojen maksamiseksi ajoissa sekä investointien tekemiseksi.  

Myös yksityisten elinkeinon- ja ammatinharjoittajien pääsy velkajärjestelyyn helpottui vuoden alusta. Aiemmin velkajärjestelyssä ei voitu lainkaan järjestellä elinkeinotoimintaan liittyviä velkoja, vaan yrittäjän oli joko lopetettava elinkeinotoimintansa velkajärjestelyyn pääsemiseksi tai hakeuduttava yrityssaneeraukseen. Hallituksen lakimuutoksella ylivelkaantuneen yrittäjän talouden kokonaistilanteen korjaaminen velkajärjestelyssä on nyt siis mahdollista, jos toiminta on melko pienimuotoista ja riittävän kannattavaa.

 
Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00