Ekonomi och sysselsättning

19.01.2015 kl. 12:44
En av de största frågorna inför vårens riksdagsval kommer att vara ekonomi och sysselsättning. Finlands välstånd bygger på vår exportindustri. Här är vi i Österbotten i särklass bäst i landet.

Vi har en betydligt högre andel exportindustri än andra landskapen i Finland och vi har fortsättningsvis en låg arbetalöshetsgrad. Om vi ska kunna hålla det försprånget krävs många olika insatser, men en av de viktigaste är att kommunikationerna är i skick.

 

Under hela 2000-talet har vårt bastrafiknät försämrats och tyvärr har takten på nedgången accelererat. År 2011 var mindre än 4000 km av våra belagda vägar i dåligt skick. Om den nuvarande utvecklingen fortsättet kommer över 10 000 km belagd väg, att klassas som dålig år 2020. Dessa siffror är plockade från Trafikverkets statistik men både från media från väljarnas direkta kontakter till riksdagsledamöterna kan man läsa det samma. Missnöjet har ökat markant sedan år 2010.

 

I början av året tillsatte dåvarande trafikminister en parlamentarisk arbetsgrupp som fick i uppdrag att komma med förslag för att minska reparationsskulden av trafiknätet. Jag har själv varit medlem i gruppen. Målet var att ge ett förslag till kommande regeringar om hur vi ska finansiera underhållet på våra vägar, spår och annan infrastruktur i framtiden och samtidigt minska på den så kallade reparationsskulden. Den uppgår idag till minst 2,4 miljarder euro och växer årligen.

 

Gruppens slutsats är krass. Om vi ska bibehålla dagens situation så måste budgeten höjas med 100 miljoner euro per år. Eftersom kostnaderna för vägunderhåll stiger årligen så krävs det ytterligare 50 miljoner euro per år för att trygga köpkraften. Och för att vi över huvud taget ska kunna förbättra situationen, eller minska på reparationskulden så krävs ytterligare 50 miljoner euro till.  Den parlamentariska arbetsgruppen föreslår alltså att anslagen för bastrafiknätet höjs med 200 miljoner euro per år.


 

Eftersom alla riksdagspartier var representerade i arbetsgruppen så kan förslaget betraktas som någorlunda förankrat. Det återstår att se vad som händer i nästa regeringsförhandling, då kravet på nedskärningar kommer att var mycket större än utrymmet för kostnadshöjningar.

 

Jag ser en satsning i bastrafiknätverket som en investering i vår framtid. Goda förbindelser är en investering i förbättrad konkurrenskraft och det i sin tur innebär nya arbetsplatser. Och arbetsplatser är just det som ska lyfta Finland ur den ekonomiska svacka vi nu befinner oss i.

 

Mats Nylund

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00