Julbrådska för regering och riksdag

14.12.2014 kl. 16:58
Efter en intensiv och arbetsdryg höst knackar snart julen också på regeringens och riksdagens dörrar. Utmaningarna har varit många och ekonomin är naturligtvis vårt stora bekymmer. Några enkla lösningar finns inte i sikte. Därför har det också krävts tunga och svåra beslut. Men visst har hösten också fört med sig framgångar och ljusglimtar, som det gäller att kunna glädjas över.

Då det gäller Vasa regionen och Österbotten var nyheten om bl.a  Vasa stads och IKEAs samarbetsavtal ett riktigt glädjebesked. För saken har det jobbats på många nivåer och nu är vi ett betydande steg närmare en etablering än tidigare. Klart är att ett nytt IKEA i Vasa skulle ge hela regionen och landskapet än mera attraktionskraft och naturligtvis också arbetsplatser.

 

Bland höstens goda nyheter finns också  en del viktiga infrastrukturprojekt , bl.a. finansiering för elektrifieringen av järnvägen Bennäs-Alholmen och medel för Ylivieskabanan. Dessa har stor betydelse för bl.a skogsindustrin i landskapet. Också exportandelslaget Viexpo får s.k. julklappspengar av riksdagen för att kunna fortsätta jobba för småföretagens internationalisering. För de österbottniska exportföretagens framgång är infrastrukturen A och O. Därför är satsningar på vägar, järnvägar och flygfält en långsiktig investering för regionens företagsamhet och skapande av arbetsplatser. När nu Smedsby omfartsväg står klar (och man börjar hitta rätt in- och utfarter i Smedsby) bör riksväg 8 stå näst i tur. Något som vi i Svenska Folkpartiet också länge jobbat för.

 

Under de senaste veckorna har jag också haft glädjen att kunna föra många viktiga lagförslag till riksdagen. Sametingslagen, teckenspråkslagen, lagen om införande av en brottsofferavgift för dem som gjort sig skyldiga till brott, ratificeringen av ILO-169 konventionen om ursprungsfolkens rättigheter, återinförande av förvandlingsstraff för böter för dem som struntar i att betala sina böter och visar uppenbar likgiltighet mot lagen, för att nämna några. Nu är det dags för de folkvalda att ta ställning till dem och förhoppningsvis kommer riksdagen att hinna behandla dem alla. En proposition som riksdagen inte hinner slutbehandla före nästa val förfaller nämligen, och måste ges som nytt lagförslag av nästa regering. Då finns också risken att vissa lagförslag inte mera ges. Det beror helt på den framtida regeringens sammansättning.


I vår omvärld händer det också hela tiden. På den internationella arenan har vi såväl Ukrainakrisen som Ebola och Isis. Man kan med fog konstatera att det utrikes- och säkerhetspolitiska läget är spändare än på årtionden. Det finns mycket i luften som påminner om en svunnen tid med svala relationer, som många säkert hade trott och hoppats att vi inte skulle behöva återuppleva.

 

Dessa orosmoln får i alla fall mig att uppskatta att vi finländare får bo i ett av världens tryggaste länder. Vår uppgift är att värna om det men också att försöka bidra till fredliga lösningar och respekt för mänskliga rättigheter runtom i världen. Med dessa ord får jag önska er alla läsare en riktigt fridfull jul.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00