Namn skall behandlas med respekt

22.02.2002 kl. 00:00
Namngivningen av orter på finska, svenska och samiska skall vara korrekt samt återspegla landets historia och språkförhållanden. Svenska riksdagsgruppen anser i ett förslag till lagstiftning att Forskningscentralen för de inhemska språken skall sörja för detta. En lag om ort- och myndighetsnamn skulle garantera att man tar hänsyn till språk- och kulturförhållanden i namngivningen. Samma problem förekommer också i statliga myndigheters och bolags språkliga profilering.

Så som det nu är finns det i brist på regler en risk för att allmänt vedertagna eller historiska speciellt svenska namn försvinner då kartor eller annat namnbruk förnyas. Behovet av tydlig lagstiftning har vuxit som en följd av bolagiseringen av statsbolag samt myndigheternas användning av köpta tjänster. Det finns flera exempel på hur svenska gatunamn fallit bort ur telefonkataloger, då telefonbolaget övergått till en privat kartproducent. Namn som inte finns på kartan faller med tiden bort från det aktiva språkbruket.

Kommersiella landmärken som Iso Omena i tvåspråkiga regioner är också en gråzon, då själva landmärket börjar användas som ett ortnamn.

Med en klarare namnplanering hade man även undvikit att arbets- och näringscentralerna inte fick någon svensk förkortning.

Tvåspråkiga kartor, skyltar och namn på instanser handlar inte bara om förståelse, utan också om symboler och signaler som upprätthåller det gemensamma samhället.

Det första initiativet gällande ortnamnsvården togs redan år 1956, senast har frågan utretts år 1997. Ifjol efterlyste språklagskommittén i sitt betänkande lagstiftning om ortnamn.

Pressmeddelande 22.2.2002

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00