Aktualitetsdebatt om skyddet av Östersjön

07.05.2002 kl. 00:00

Östersjöns yta är ca 400 000 km2 och dess tillrinningsyta fyra gånger större. Inom tillrinningsområdet, till vilket också hela Finland hör, bor närmare 100 miljoner människor. Utsläpp från bosättning, industrier, jord- och skogsbruk och trafik är de största orsakerna till att Östersjön belastats och miljön försvagats. Det långsamma vattenutbytet, gör Östersjön till ett känsligare hav än andra hav.

Östersjön mår illa. Klipporna täcks av trådalger som täcker in stränderna och botten och kväver all annan vegetation. Små barn tror idag att de massiva, giftiga algblomningarna av blågröna alger, hör till somrarna. Döda växter och alger sjunker till bottnen. Syret förbrukas vid nedbrytningen och tar slut och bottenlivet dör. Sedimenterat fosfor börjar då lösa sig från bottensedimentet och den naturliga processen där kväve leds bort från havet försvåras. Halterna av näring stiger i vattnet och en ond cirkel har bildats.

Förra hösten uppmättes igen alarmerande höga halter av fosfor. Vi kan vänta oss stora algblomningar också denna sommar. Det är frustrerande eftersom vi vet att utsläppen från Finland har minskat under det senaste decenniet. Faktumet är att det som gjorts för att få ner utsläppen bara är en början av vad som måste göras och att det viktiga nu är en politisk opinion för fortsatta åtgärder som på sikt belönar oss genom en förbättrad miljö. Vi måste inse och acceptera att det tar tid att se de konkreta resultaten av de åtgärder som nu görs.

För några veckor sedan enades regeringen äntligen om ett Östersjöprogram med många förslag till åtgärder. Åtgärderna beräknas kosta över 300 miljoner euro och skall genomföras under de kommande 15 åren. Det är alltså inte bara denna regering utan också de två inkommandes goda vilja som behövs för att programmet skall drivas igenom. Att skjuta upp nödvändiga åtgärder skulle på sikt innebära irreparabla skador och stora förluster, både miljömässigt och ekonomiskt. Miljön kan inte vänta på högkonjunkturer.

Genomförandet av Östersjöprogrammet kräver en bred uppslutning och åtgärder inom många olika sektorer. För att följa med genomförandet av Östersjöprogrammet anser jag att en särskild Östersjökommitté bör tillsättas vars uppgift skulle vara att följa med verkställandet av Östersjöprogrammet och rapportera till regering och riksdag om det. Det är helt klart att det kommer att behövas tilläggsfinansiering för Östersjöskyddet också i fortsättningen utöver de tilläggsanslag som nu reserverats för reningsverket i sydvästra St. Petersburg och för ombyggandet av farledsfartyget Seili till ett oljebekämpningsfartyg. Också tilläggsanslagen till jorbrukets specialmiljöstöd är nödvändiga. Tilläggsanslag måste också reserveras fastän EU inte skulle komma emot och bevilja den tilläggsdel regeringen nu skall inleda förhandlingar om.

Våra egna utsläpp är den främsta orsaken till att skärgården och vår kust mår dåligt. De massiva förekomsterna av blågröna alger uppstår på öppna havet och i Finska viken beror de bla på de stora utsläppen från St.Petersburg och på uppvälvningar av näringsämnen som ansamlats i Östersjöns djup. Jordbruket är fortfarande den största utsläppskällan av näringsämnen i Finland, även om användningen av fosforgödsel minskat med över 50 % under 90-talet. Miljövården inom jordbruket går framåt men effekterna märks inte ännu på många år. Både det konventionella och det ekologiska jordbruket bör utvecklas vidare så att utsläppen minskar - vilket kräver både fortsatt forskning och rådgivning. Ökade och rätt dimensionerade skyddszoner till vattendrag och större arealer våtmarker hör till de mest kostnadseffektiva sätten att minska utsläpp av näringsämnen.

En brist i Östersjöprogrammet är att man inte fäster tillräcklig uppmärksamnhet vid vad kommunerna kunde göra på lokal nivå. Svenska folkpartiet anser att miljöministeriet bör stöda kommunerna att uppgöra lokala Östersjöprogram. Genom att systematiskt se över vattenvården i kommunerna och göra upp planer för hur olika aktörer kan bidra till att minska på utsläppen kan utsläppen fås ner.

Östersjön har länge hotats av olja genom tusentals utsläpp av oljehaltigt slagvatten från fartyg. Trots att riksdagen år 2000 godkände en lag om att inkludera en obligatorisk avfallsavgift i hamnavgiften har utsläppena inom finländska övervakningsomården inte minskat alls. En uppföljning av lagen är nödvändig. Bättre samarbete mellan övervakande miljömyndigheter, rederier och hamnarna och sjöfartsverket måste fås till stånd för att få bukt med de olagliga oljeutsläppen till havs.

Nu står vi dessutom inför ett annat stort hot då oljetransporterna över Östersjön växer explosionsartat. Sedan 1998 har oljetransporterna fördubblats i Finska viken och fram till år 2005 beräknas de öka från 40 miljoner ton idag till 80 miljoner ton. Fortfarande trafikeras Östersjön av fartyg i uselt skick och fram till år 2015 tillåter IMO fartyg med enkelt skrov. Tidtabellen är för långsam. Finland bör arbeta för ett beslut om att i en snabbare takt övergå till krav på dubbelt skrov för all trafik med tankfartyg i Östersjön. Finland bör också inom IMO arbeta för att Östersjön utses till ett havsområde som kräver särskilt skydd. På det sättet skulle även Ryssland måsta följa strängare normer för bla fartygstrafiken. Reglerna för isklassifiering i Ryssland bör också skärpas så att det blir lika stränga som de som Finland och Sverige har. Isbrytningskapaciteten till Primorsk är idag bristfällig och ökar riskerna för olyckor i östra Finska viken. Den ryska oljebekämpningen i Finska viken är helt otillräcklig och främst planerad för att bekämpa utsläpp inom Primorsk hamnområde.

Svenska riksdagsgruppen har krävt resurser för ett oljebekämpningsfartyg till östra Finska viken. Vi är glada för att pengarna nu finns med i rambudgeten för nästa år. Aldrig tidigare har så stora fartyg trafikerat Östersjön, som de som nu går till Primorsk. De största kan rymma 150 000 ton olja. Redan om oljan i en av tankarna som rymmer 10 000 ton rinner ut i havet, är katastrof ett faktum. Man har ingen chans att hinna samla upp oljan innan den nått kusten, oberoende av var olyckan sker i Finska viken.

Organisationen Helcom gör ett viktigt arbete genom sin funktion som ett samarbetorgan mellan Östersjöländerna. För att stärka Helcoms status och roll som påverkare bör Helcom få en starkare politisk tyngd. Det räcker inte att miljöministrarna träffas vid Helcoms större sessioner utan riksdagarna i respektive Östersjöland bör också få en närmare kontakt till arbetet inom Helcom. Också nordiska rådet och nordiska ministerrådet kunde ännu kraftigare lyfta fram Östersjöskyddet på den politiska agendan. Inom EU:s nordliga dimension skall Finland fortsätta arbeta för att miljöfrågorna får hög prioritet.

Jag är glad att riksdagen genom denna debatt har en möjlighet att kommentera regeringens Östersjöprogram, som jag upplever att är ett viktigt program som bör prioriteras, inte bara av denna regering utan också av den kommande riksdagen och regeringen.

 

Anförandet hölls av Christina Gestrin den 7.5.2002.

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00