Svenska riksdagsgruppen vill stöda de unga och miljön med sina 30 budgetmotioner.

04.10.2002 kl. 00:00
Sfp fick i budgetförhandlingarna igenom anslag för sanering av mögeldrabbade skolor och daghemsbyggnader. Margareta Pietikäinen vill höja anslaget så att åtgärderna kunde sättas in omedelbart när skadorna uppdagas.

Pietikäinen vill också få medel för en barnombudsman som skall ansvara för barnskyddet i Finland.
Pietikäinen vill slutligen råda bot på lärarbristen i Nyland genom att efterlysa höjda anslag för Åbo Akademis utvidgade lärarutbildning åren 2003-1005.

Pehr Löv har inlämnat en motion där han föreslår att barnbidraget indexhöjs. Barnbidragets värde har p.g.a. sänkningen och inflationen sjunkit med 11% på 10 år, poängterar Löv. I sin andra motion äskar Löv om pengar för att trygga veteranernas möjlighet till rehabilitering vartannat år.

Flera miljöprojekt kräver ökad finansiering

Ola Rosendahl vill ha finansiering för sanering av Sävträsket, Hopomträsket och Lappträsket. Dessa sjöar lider stort pga. övergödningen. Han vill också få ökat anslag för grundvattenutredningar och för att kunna effektivera skyddet av grundvattenområden i Nyland. Rosendahl vill också öka lantbrukarnas rätt till avbytarservice med en dag.

Håkan Nordman vill få finansiering för en sälforskare på Kvarkens fiskeriforskningsinstitut för att bidra med fakta i anslutning till avskjutningen av sälbeståndet. Han vill också få anslag för att historiskt värdefulla byggnader i Kristinestad skall kunna repareras.

Som ordförande för Österbottens samtliga riksdagsledamöter har Nordman inlämnat en motion gällande byggandet av en väder-radarstation till Kauhava.

Sfp äskar för höjda väganslag

Persontågtrafiken mellan Karis och Hangö är hotad. Margareta Pietikäinen föreslår därför att 1,7 miljoner euro sätts till budgeten för att trygga tågtrafiken. Pietikäinen är dessutom första undertecknare på en motion som efterlyser medel för planering för utbyggnaden av stadsbane-avsnittet Alberga-Esbo.

Ola Rosendahl vill av säkerhetsskäl ha ett extra vägavsnitt till oljeraffinaderiet i Sköldvik samt ge ökade fullmakter för att kunna färdigställa byggandet av riksväg 6 mellan Forsby och Kouvola. Rosendahl vill ha höjt anslag för underhållet av totalt 20 vägsträckor i östra Nyland samt inleda vägförbättringen på E 18 på sträckan Lovisa-Kotka.

Nils-Anders Granvik föreslår i tre budgetmotioner ökade väganslag för sträckorna Lassfolk-Markby, Finnabba-Åvist samt för sträckan mellan riksväg 13 och Terjärv centrum.

Christina Gestrin äskar för ökat anslag för byggandet av Karis västra omfartsväg samt ökat väganslag så att stamväg 51 (H:fors-Hangö) kunde belysas på vissa strategiska sträckor.

Löv föreslår ytterligare mer vägpengar för väghållningen i anslutning till nyetableringar av företag.

Håkan Nordman och de österbottniska riksdagsmännen äskar för anslag för att bygga en omfartsväg norr om Seinäjoki (Riksväg 18) samt för en omfartsväg runt Smedsby (E8). Nordman är också första undertecknare på motionerna som efterlyser medel för utbyggnaden av Seinäjoki flygstation, för byggandet av en ny väg till Karleby hamn samt för planeringen av elektrifieringen av järnvägsavsnittet Vasa-Seinäjoki.

Klaus Bremer föreslår att de nio milj. euro som finns reserverade för vägbygget till Nordsjö hamn stryks och fördelas till social- och hälsovården istället. Han motiverar detta med att väg- och hamnbygget på inga villkor kan inledas enligt tidtabellen pga.de besvär och klagan som inlämnats.

Pressmeddelande 4.10.2002

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00