Svenska riksdagsgruppen vill stöda de unga och miljön med sina 30 budgetmotioner.

04.10.2002 kl. 00:00
Sfp fick i budgetförhandlingarna igenom anslag för sanering av mögeldrabbade skolor och daghemsbyggnader. Margareta Pietikäinen vill höja anslaget så att åtgärderna kunde sättas in omedelbart när skadorna uppdagas.

Pietikäinen vill också få medel för en barnombudsman som skall ansvara för barnskyddet i Finland.
Pietikäinen vill slutligen råda bot på lärarbristen i Nyland genom att efterlysa höjda anslag för Åbo Akademis utvidgade lärarutbildning åren 2003-1005.

Pehr Löv har inlämnat en motion där han föreslår att barnbidraget indexhöjs. Barnbidragets värde har p.g.a. sänkningen och inflationen sjunkit med 11% på 10 år, poängterar Löv. I sin andra motion äskar Löv om pengar för att trygga veteranernas möjlighet till rehabilitering vartannat år.

Flera miljöprojekt kräver ökad finansiering

Ola Rosendahl vill ha finansiering för sanering av Sävträsket, Hopomträsket och Lappträsket. Dessa sjöar lider stort pga. övergödningen. Han vill också få ökat anslag för grundvattenutredningar och för att kunna effektivera skyddet av grundvattenområden i Nyland. Rosendahl vill också öka lantbrukarnas rätt till avbytarservice med en dag.

Håkan Nordman vill få finansiering för en sälforskare på Kvarkens fiskeriforskningsinstitut för att bidra med fakta i anslutning till avskjutningen av sälbeståndet. Han vill också få anslag för att historiskt värdefulla byggnader i Kristinestad skall kunna repareras.

Som ordförande för Österbottens samtliga riksdagsledamöter har Nordman inlämnat en motion gällande byggandet av en väder-radarstation till Kauhava.

Sfp äskar för höjda väganslag

Persontågtrafiken mellan Karis och Hangö är hotad. Margareta Pietikäinen föreslår därför att 1,7 miljoner euro sätts till budgeten för att trygga tågtrafiken. Pietikäinen är dessutom första undertecknare på en motion som efterlyser medel för planering för utbyggnaden av stadsbane-avsnittet Alberga-Esbo.

Ola Rosendahl vill av säkerhetsskäl ha ett extra vägavsnitt till oljeraffinaderiet i Sköldvik samt ge ökade fullmakter för att kunna färdigställa byggandet av riksväg 6 mellan Forsby och Kouvola. Rosendahl vill ha höjt anslag för underhållet av totalt 20 vägsträckor i östra Nyland samt inleda vägförbättringen på E 18 på sträckan Lovisa-Kotka.

Nils-Anders Granvik föreslår i tre budgetmotioner ökade väganslag för sträckorna Lassfolk-Markby, Finnabba-Åvist samt för sträckan mellan riksväg 13 och Terjärv centrum.

Christina Gestrin äskar för ökat anslag för byggandet av Karis västra omfartsväg samt ökat väganslag så att stamväg 51 (H:fors-Hangö) kunde belysas på vissa strategiska sträckor.

Löv föreslår ytterligare mer vägpengar för väghållningen i anslutning till nyetableringar av företag.

Håkan Nordman och de österbottniska riksdagsmännen äskar för anslag för att bygga en omfartsväg norr om Seinäjoki (Riksväg 18) samt för en omfartsväg runt Smedsby (E8). Nordman är också första undertecknare på motionerna som efterlyser medel för utbyggnaden av Seinäjoki flygstation, för byggandet av en ny väg till Karleby hamn samt för planeringen av elektrifieringen av järnvägsavsnittet Vasa-Seinäjoki.

Klaus Bremer föreslår att de nio milj. euro som finns reserverade för vägbygget till Nordsjö hamn stryks och fördelas till social- och hälsovården istället. Han motiverar detta med att väg- och hamnbygget på inga villkor kan inledas enligt tidtabellen pga.de besvär och klagan som inlämnats.

Pressmeddelande 4.10.2002

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37