Svenska riksdagsgruppen efterlyser flera lärare

09.10.2002 kl. 00:00
En närmare granskning av PISA-undersökningen, som jämför inlärningsresultat hos 15-åringar i OECD-länder visar att jämlikheten är långt ifrån är uppnådd i vårt land. Oacceptabla skillnader mellan regioner och skolor förekommer.

 

- Svenska riksdagsgruppen vill i detta sammanhang peka på en faktor, som bland många andra, leder till bristande jämlikhet mellan skolorna; Bristen på behöriga lärare är på många håll akut. Enligt utredningen “OPEPRO” borde 7650 nya klasslärare utbildas fram till 2010.
Dessutom behövs ett stort antal speciallärare och ämneslärare bl.a. i engelska, matematik, svenska som andra inhemska språk, gymnastik, biologi och datateknik, sade Margareta Pietikäinen i Svenska riksdagsgruppens anförande.

- I de svenskspråkiga skolorna är bristen på behöriga lärare dubbelt så stor som i de finskspråkiga skolorna och i Nyland saknar var fjärde klasslärare i de svenska skolorna behörighet.
Utbildningsministeriets utvidgningsprogram, som har som mål att utbilda drygt 3000 extra lärare under åren 2001-2003 är inte tillräckligt. Det behövs ett mera långsiktigt program och framförallt tillräckliga ekonomiska satsningar för att garantera en utvidgad lärarutbildning på finska och svenska i många år framåt, summerade Pietikäinen.

- Det är viktigt att det i skolsamhället finns många vuxna, som kan träda till där det behövs. Det behövs studiehandledare, skolhälsovårdare, psykologer och skolgångsbiträden. Studiehandledningens betydelse är stor och målsättningen i gymnasier och yrkesutbildningen bör vara en studiehandledare per 250 elever, sade Pietikäinen.

Pietikäinen berörde också romernas situation.
- Enligt Utbildningsstyrelsens uppgifter avbryter ca 15% av barnen grundskolan i förtid. 15% av barnen på lågstadiet och 30% av högstadieeleverna får specialundervisning på deltid. 30% är helt överförda till specialundervisning, av dessa får 60% anpassad specialundervisning. Endast 15% av barnen får undervisning i sitt hemspråk, trots att de enlig lagen har rätt till det, upplyste Pietikäinen.

En av hörnstenarna i utbildningslagarna är utvärderingen. Utvärdering bör ske på alla nivåer: i skolorna, i kommunernas beslutande organ, nationellt och internationellt.

- Svenska riksdagsgruppen förutsätter att speciell uppmärksamhet ägnas åt placeringen av den nationella utvärderingsenheten. Vi anser att utvärderingsenheten helst borde vara en autonom enhet i nära anslutning till Utbildningsstyrelsen. Om placeringsorten blir Jyväskylä, som föreslås i lagpropositionen, bör speciella garantier ges för att utvärderingen av den svenska utbildningen skall ges tillräckliga resurser för att möjliggöra ett fruktbart samarbete med bl.a. Åbo Akademi, efterlyste Margareta Pietikäinen i sitt tal.

 

Margareta Pietikäinens gruppanförande om statsrådets redogörelse till riksdagen om vilka verkningar de nya skollagarna haft och om
hur de i lagarna uppställda målen nåtts, 9.10.2002

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00