Aktualitetsdebatt om EU

13.11.2002 kl. 00:00

Svenska riksdagsgruppen har flera gånger efterlyst ett bättre beslutsfattande i EU. Den nationella behandlingen av EU-ärenden är för snabb och för skyddad för insyn för att vi skall kunna tala om en faktisk parlamentarisk kontroll. Att Finlands behandling av EU-ärenden framförs som exemplarisk är smickrande, men den kunde vara bättre även hos oss. Bland annat bör EU-ärenden debatteras oftare i plenisalen. Delaktigheten i EU-ärenden vilar ensidigt på Stora utskottets medlemmar, vilket begränsar kontakten till medborgarna, sade Håkan Nordman som höll gruppanförandet.

Tillsättandet av framtidskonventet var nödvändigt för att få till stånd en mera innovativ diskussion. De klassiska regeringskonferenserna fungerade inte. Svenska riksdagsgruppen har höga förväntningar på arbetet eftersom det första konventet, där EU:s människorättsstadga fick sin form, var både till resultat och arbetsform en succé.


Framtidskonventet har i stort sett uppfyllt förväntningarna. Vid partidagen 2001 uttalade Svenska folkpartiet som första parti i Finland krav på att EU får en egen grundlag. Detta ser nu ut att kunna förverkligas. I kritiken som framförts mot konventet har det för mesta glömts bort att det handlar om förslag, inte om beslut i det här skedet. Efter att konventet slutfört sitt arbete skall nämligen de nationella regeringarna ta över processen. Svenska riksdagsgruppen har konsekvent hävdat att konventet skall ha en fristående ställning i förhållande till regeringarna. Detta bör gälla till slutet .

Att konventet ser ut att gå in för att EU skall bli en juridisk person är glädjande. Det innebär att unionen kan ansluta sig till Europarådets människorättskonvention, FN-konventioner, etc. På det sättet kunde t.ex. många europeiska minoriteters status förbättras. Det är också bra för unionens egen trovärdighet att det skulle finnas en mekanism för hur ett land kan utträda ur unionen.

Konventet presenterar också en modell för hur de nationella parlamentens roll kunde stärkas. Genom att informera de nationella och regionala parlamenten om kommissionens lagförslag i ett tidigare skede vill man ge parlamenten mer handlingsutrymme i den nationella behandlingen. Svenska riksdagsgruppen stöder idén, samtidigt som vi varnar för nya arbetssätt, som ger fullmakter utan demokratisk täckning.

 

Unionen står utan tvivel inför stora utmaningar den dagen då EU har 27 medlemsländer. Arbetet kan omöjligt fortsätta i samma form som idag . Lösningen är inte att upprätta nya institutioner och maktorgan, så som en ny stor folkkongress.

Förslaget att införa en presidentpost för ministerrådet förtjänar dock en mera nyanserad analys än vad som förekommit i den offentliga diskussionen. Den grundläggande frågan är: Kan systemet med roterande ordförandeskap på halvårsbasis fortsätta som förut med 27 medlemsländer? Svaret är nej. Ordförandeskapet kunde skötas av en person eller ett roterande presidium. Det är detta organs, eller denna persons befogenheter och hur valet skall ske, som bör vara det centrala i diskussionen. Det är viktigt att uppgifterna tas över av en person eller ett organ med begränsade befogenheter och som inte blir en konkurrent till kommissionens ordförande. Jag vill dock upprepa Svenska riksdagsgruppens ståndpunkt om att det viktigaste nu är att förenkla de nuvarande strukturerna - inte att hitta på nya.

I det här skedet måste de mindre EU-länderna stå på sig gentemot de stora länderna och bilda en gemensam , stark och konstruktiv front. Statsminister Paavo Lipponen har redan prövat isen hos flera regeringschefer i detta ärende, och vi uppmanar statsminister Lipponen att ta initiativet och samla de mindre länderna till försvar av deras jämlika ställning. Vi tror han har förutsättningar att lyckas med detta.

Konventet har tyvärr i rätt liten grad gått in på det viktigaste som finns i uppdraget. Inom Svenska riksdagsgruppen hoppades vi på en klarare kompetensfördelning mellan unionen och medlemsländerna. Subsidaritetsprincipen om att besluten skall fattas så lokalt som möjligt, måste prioriteras och preciseras. Användningen av artikel 308, som ger ett enhälligt ministerråd möjlighet att utvidga verksamheten, bör begränsas genom att tillämpningsvillkoren preciseras i grundstadgan. I det fortsatta arbetet bör kompetensfördelningen ha en framstående position, eftersom det är nödvändigt för att göra unionen begripligare för invånarna och vinna tillräcklig legitimitet. Övervakningen av tillämpningen bör framför allt förstärkas genom förhandskontroll i olika former.

Jag vill framför allt betona att det allra viktigaste är att utvidgningen blir av. Det är ett historiskt ögonblick för Europa. Som beslutsfattare har vi inte råd att slarva bort denna möjlighet att bygga ett gemensamt Europa. Det förutsätter både vishet och ledarskap.

Håkan Nordman höll gruppanförandet 13.11.2002

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00