Interpellationsdebatt om den grå ekonomin

27.11.2002 kl. 00:00

 

Den grå ekonomin är en del av den ekonomiska brottsligheten. Verksamheten behöver inte i och för sig vara olaglig, men nationalekonomiskt är det fråga om ekonomisk verksamhet som inte ingår i BNP och som hemlighålles för att undvika skatter och avgifter. Den fiskala brottsligheten är större, eftersom en del av den verksamhet som undanhållits skatt ingår i BNP. Det kan också vara fråga om verksamhet där man drar sig undan andra bestämmelser t.ex. på arbetsskyddets eller hygienens håll. Däremot kan t.ex. inte penningtvätt, konkurssvindel eller smuggling kallas grå ekonomi, utan det är fråga om ren och skär ekonomisk brottslighet där själva aktiviteten är brottslig.

Den grå ekonomin decimerar samhällets skatteintäkter, men snedvrider också konkurrensen mellan företagare och ökar ojämlikheten i samhället. Den är därför skadlig och moraliskt destruktiv och problemen accentueras i den mån vår beskattning av varor och tjänster är strängare än motsvarande inom EU.

Regeringen har med kraft ingripit i den grå ekonomin och den ekonomiska brottsligheten i allmänhet redan utgående från regeringsprogrammet. Statsrådet har i flera repriser förnyat sitt principbeslut om minskande av den grå ekonomin och den ekonomiska brottsligheten. Det senaste omfattar perioden 2002 - 2005 som också borde vara bekant för den del av oppositionen som suttit med i regeringen i sju år.

När oppositionen ställer frågan om vad regeringen tänker göra för att bekämpa den grå ekonomin kunde man lika väl ha gjort det i form av ett skriftligt spörsmål. Ämnet är inte särskilt väl valt för en förtroendefråga som borde sikta till att störta regeringen. Interpellationen utnyttjas nu inför valet för att väljarna skall tro att oppositionen hittat på någon lösning på den ekonomiska brottsligheten.

Den som suttit med i regeringen fram till helt nyligen borde känna till regeringens strategi och beslut om att utveckla myndighetssamarbetet för denna typ av brottsbekämpande. De vakanser och tjänster som behövs kommer att bli ordinariebesatta och fungera som en del av myndigheternas grundverksamhet. Eftersom all myndighetsutövning bör baseras på lagstiftning och riksdagens övervakning kunde man överväga att anta en lag om att grunda en särskild enhet för att koordinera bekämpandet av den gråa ekonomin. I statsbudgeten har medel upptagits för de specialåtgärder och de kostnader som brottsbekämpandet medför. Både åklagarmyndigheterna och polisen har fått stärkta resurser på området. Samtidigt har näringslivet på frivillig väg gått inför en rad strukturella förändringar som ökat självkontrollen och säkerheten inom branscherna.

Det finns ekonomiska brottslingar och skojare i alla samhällen, en del rör sig på laglighetens grå gränsområden och utnyttjar skatteparadis och konkurslagstiftningens möjligheter, andra smiter från skatter och lagstadgade förpliktelser. I många länder är myndigheternas korruption ett allvarligt hinder för ekonomisk utveckling och stabilitet. Detta problem är vi befriade från. Vårt samhälle har den lägsta korruptionen i världen och då den påträffas kan den bestraffas och utrotas. Särskilt viktigt är att det i ministerier och deras olika ämbetsverk, samt i affärsverken, noga kan skiljas på myndighetsutövandets roll och ekonomisk verksamhet.

Genom lagstiftning har en rad preventiva åtgärder genomförts. Företagssignum har införts som gör det lättare för myndigheter att kontrollera företagen i olika avseenden genom informationsutbyte. Bestämmelserna om revisorernas och finansinspektionens uppgifter har reformerats och internationella bokslutsrekommendationer har tagits i bruk för offentligt noterade bolag.

Interpellanterna angriper särskilt systemet med förvaltningsregister för utländska investerare i finländska värdepapper. De utländska ägarna som upptecknas i sådant register förblir ansiktslösa kunder bakom den bank som förvaltar investeringarna. Våra myndigheter känner inte till vilka de egentliga ägarna är bakom de nätverk och utländska banker som antecknas som kunder i ett förvaltningsregister. T.ex. räntor och dividender betalas som klumpsummor till dessa förvaltare som sedan fördelar medlen till de verkliga ägarna. Genom att vara kund i en utländsk bank eller via företag i ett skatteparadis kan även finländare göra affärer på Helsingfors-börsen utan att detta kommer till myndigheternas kännedom. Beskattningen av eventuella vinster blir då helt beroende av aktörernas samvete i skattedeklarationen. Både skattestyrelsen och finansinspektionen jobbar med att få information och s.k. årsanmälan av utländska mäklare på Helsingfors-börsen. Därigenom finns det vissa möjligheter att hålla kontroll på vem som gör affärer via utländska mäklare. Det är viktigt att sådana internationella deklareringssystem utvecklas som garanterar myndigheternas behov av information och möjlighet att övervaka eventuella insider-affärer.

I EU:s uppskattning om den grå ekonomin hör de skandinaviska länderna till den bästa gruppen med låg ekonomisk brottslighet. När det i den gröna interpellationen hävdas att den grå ekonomin kan stiga till 20 % av BNP glömmer man att nämna att den i Finland beräknas röra sig kring 4 %, men redan detta orsakar visserligen ett skattebortfall om två miljarder euro. Skattestyrelsens utredningar visar att den ekonomiska brottsligheten avtagit under högkonjunkturen åren 1995 - 2001. Detta kan delvis bero på att rättsprocesser om tidigare uppdagade stora brottshärvor binder utredningsresurser och granskningspersonal.

En orsak till denna typ av brott är vår höga skattegrad och särskilt de höga marginalskatterna som lockar både arbetstagare och arbetsgivare till svartjobb. Också byråkratin och det ansvar som binder arbetsgivarna är så omfattande att det kan bidra till en grå ekonomi på arbetsmarknaden. Det är helt riktigt t.ex. att byggnadsbranschen belastas av en stor grå ekonomi. Den torde särskilt florera hos underleverantörer till storbyggen samt vid byggande av småhus och fritidshus och vid reparationsarbeten utförda i hushållen. Där kan den av interpellanterna föreslagna elektroniska kontrollen knappast tillämpas. Grå ekonomi förekommer även i viss utsträckning inom restaurang- och transportbranscherna, inom vissa delar av service-sektorn, samt i form av dubbelfakturering i utrikeshandeln. I det sist nämnda fallet utnyttjas företag i s.k. skatteparadis, till vilka en del av köpeskillingen betalas. För bekämpningen av sådana brott inom utrikeshandeln krävs internationellt samarbete mellan tullmyndigheterna. Finland är mycket aktivt på denna punkt både inom OECD och EU. Härvid torde interpellanterna inte ha något att anmärka.

Svenska riksdagsgruppen anser därför att sådana administrativa hinder som ställer sig problematiska för småföretagare bör avlägsnas och byråkratin i anslutning till företagande lättas. Betalning och anmälan av företagaravgifter bör kraftigt förenklas t.ex. så att man via internet kan betala samtliga utgifter på en gång till ett skattekonto. Banker, försäkringsbolag och skattemyndigheter bör snabbt utveckla ett sådant system. Småföretag borde få en längre s.k. övervakningsperiod för mervärdesskatt och arbetsgivaravgifter. Just nu måste småföretagare redovisa för momsen månatligen, medan en redovisning per kvartal skulle vara mer ändamålsenlig. Svenska riksdagsgruppen anser att alla de åtgärder som preventivt kan motverka en grå ekonomi, inklusive strävan att sänka skattegraden, bör framstå som ett viktigt mål för vårt samhälle. Det är centralt för alla ärliga företagare och skattebetalande medborgare att den grå ekonomin bekämpas aktivt och ytterligare minskas genom lagstiftning och andra preventiva åtgärder från statsmakten sida.

Vi förenar oss med förslaget om enkel övergång till dagordningen.

Ola Rosendahl höll gruppanförandet 27.11.2002

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30